Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Elin Henriksson: Regeringen har struntat i äldres arbetslöshet.

Personer över 55 år har störst risk att fastna i långtidsarbetslöshet.Bild: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Minskad arbetslöshet är en viktig politisk målsättning. Att en så hög andel som möjligt av befolkningen är sysselsatt och bidrar till statskassan är en förutsättning för att välfärdssamhället ska fungera. Därför söker partier både till höger och vänster lämpliga åtgärder för att få fler i arbete.
Men för att lösa ett problem krävs först en korrekt problemanalys, som till vilken målgrupp åtgärder ska riktas. Den analysen har varit bristfällig i fråga om arbetsmarknadspolitiken.
I politiska debatter om arbetslöshet är det allt som oftast unga och utlandsfödda som står i fokus. Det är mycket riktigt grupper med hög arbetslöshet, men inte de enda. Även personer över 55 år har svårt att få jobb, men detta syns inte i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen, enligt en ny granskning av Riksrevisionen.
De senaste åren har regeringens styrning av Arbetsförmedlingen varit omfattande, menar Riksrevisionen. För omfattande. Regeringen har i sina regleringsbrev satt upp mål eller uppdrag riktade till vissa grupper, vilket har minskat Arbetsförmedlingens frihet att bedöma vilka arbetssökande som ska prioriteras.
Det är problematiskt av flera skäl. För det första har uppdragen endast inriktats på en del av de grupper som har svagare konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Personer över 55 år har inte varit en av dem, trots att de löper störst risk att fastna i långtidsarbetslöshet. Mer än hälften av de 76 000 arbetslösa mellan 55 och 64 år har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen mer än ett år och nästan en tredjedel i över två år.
För det andra är själva strategin att klumpa ihop individer i olika grupper ett olämpligt tillvägagångssätt, enligt granskningen. Istället för att rikta insatser baserat på enskilda faktorer, som utbildningsnivå eller i vilket land den arbetssökande är född, bör varje individs behov granskas i en helhet. Projektledaren Elin Sundberg förklarade varför för DN: ”Vi har försökt göra allt i rapporten för att titta på flera faktorer samtidigt och inte ställa grupperna mot varandra. De är överlappande och många som tillhör en grupp med svagare konkurrensförmåga tillhör även andra grupper och så vidare.”
Samtidigt bör arbetet mot åldersdiskriminering på arbetsmarknaden intensifieras. Forskning har visat att chansen att bli kallad till intervju minskar kraftigt med åldern. Sannolikheten minskar redan i 40-årsåldern och när den arbetssökande närmar sig 65 var chansen att få komma till en intervju bara 2–3 procent, enligt en svensk studie.
Att Sverige har ett stort problem med ålderism har synliggjorts i och med pandemin. Riksrevisionens granskning påminner om att den är påtaglig även på arbetsmarknaden och att regeringens politik knappast gjort saken bättre.
Gå till toppen