Den 4 november förra året fick polisen in en anmälan om att flera träd på Gamla kyrkogården vid Gustav Adolfs torg i centrala Malmö hade vandaliserats med någon sorts verktyg.

Tio dagar senare kom en ny anmälan: då hade träd vandaliserats i Slottsparken, bara några hundra meter bort. Attackerna spred sig över hela stan och under tre månader vandaliserades över 250 träd.

Många Malmöbor upprördes av attackerna och Malmö stad bestämde att för varje skadat träd ska ett nytt träd planteras.

– Vi ska inte låta vandalen vinna, sa kommunalrådet Andreas Schönström (S) när han planterade det första trädet i Folkets park.

Polisen fick hjälp från högsta ort för att hitta trädvandalen: Den operativa analysgruppen på Nationella operativa avdelningen (Noa) bistod bland annat med en geografisk analys av attackerna.

Den 15 mars lyckades polisen gripa tre tonårspojkar i Bulltoftaparken, efter att vittnen sett dem vandalisera minst ett träd. Men att pojkarna står bakom resten av trädattackerna bedömer inte polisen som särskilt troligt:

– Sättet som skadegörelsen i Bulltoftaparken genomfördes på stämmer inte omedelbart överens med hur de andra har gått till. Spontant är vår tanke att de (pojkarna) inte är ansvariga för den stora massan, säger Nils Norling, Malmöpolisens presstalesperson.

Så om den ”ursprungliga” trädvandalen fortfarande går fri, hur kan polisen ringa in hen? Vad driver vandalen att genomföra sina attacker?

I det andra avsnittet av Studio Sydsvenskan gör vi en geografisk profilering av trädvandalen utifrån var attackerna skett. Vi intervjuar Marianne Kristiansson, professor och överläkare vid Rättsmedicinalverket om hur en eventuell gärningsmannaprofil skulle kunna se ut.

Dessutom testar vi olika tänkbara verktyg som kan ha använts vid dåden och träffar en man som sålde ett avbarkningsverktyg bara någon vecka innan attackerna började.

Se avsnittet i spelaren ovan!