Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Sommarkurser borde leda till mer än högre studielån.

Söktrycket till högskolans sommarkurser är rekordhögt. Men det finns för få användbara kurser att läsa.Bild: Frank May
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Söktrycket till årets sommarkurser på universitet och högskolor är rekordhögt. 64 000 har ansökt, vilket är en ökning med 46 procent jämfört med förra året. Men tyvärr verkar sommarstudier främst ses som ett sätt att klara uppehället, snarare än ett tillfälle att vidga sin kunskap.
En blivande sommarstudent som intervjuades i Sveriges Radio medgav att så var fallet för honom: ”Ska jag vara ärlig så är det väl mycket för att jag inte har löst nåt sommarjobb än, då kan ju CSN vara en bra inkomst.”
Det behöver egentligen inte vara helt fel. Coronapandemin har gjort det svårare för unga att hitta jobb och att då studera istället för att vara arbetslös skulle kunna vara väl använd tid. Även om motivet delvis är att klara sin försörjning. Problemet är att kursutbudet till stora delar är extremt nischat.
På universiteten i Malmö och Lund finns endast 65 kurser att söka och många av dem är sannolikt endast användbara för en liten grupp studenter. Exempelvis finns en fortsättningskurs i spanska om latinamerikansk narkokultur och en kurs i strategier för visuellt tänkande i mångkulturella klassrum under de tidiga skolåren. När relativt få kurser erbjuds vore det bättre att erbjuda sådana som många kan ha nytta av.
Därutöver finns det dessutom en hel del sommarkurser som verkar vara rent trams. På andra platser i landet kan man förkovra sig i Game of Thrones, dinosauriernas utveckling eller Harry Potter. Kurser som troligen inte vässar ett cv nämnvärt.
Bättre vore sommarkurser i populära och brett användbara ämnen, som grundkurser i juridik, ekonomi eller statistik. Eftersom sådana kurser kan användas i många examina skulle fler studenter kunna komma ut i arbetslivet tidigare, till gagn både för dem själva och för samhället.
Den genomsnittliga åldern för att ta en treårig kandidatexamen är hög i Sverige, 28,2 år. Det är bland de högsta i OECD-länderna och omkring nio år efter avslutad gymnasieutbildning. Att examensåldern är så hög beror dels på att svenska ungdomar börjar plugga sent, dels på att många tar lång tid på sig att bli klara.
Detta leder i sin tur till att etableringsåldern, det vill säga den ålder då 75 procent av en årskull förvärvsarbetar, är hög i Sverige. Om den sänktes med två år beräknas BNP öka med 52 miljarder kronor och statsfinanserna med 21 miljarder, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv. För individens del skulle det innebära drygt en halv miljon i ökad livsinkomst och 1 300 kronor högre pension i månaden.
Än bättre vore om det var möjligt att snabba på utbildning till bristyrken genom sommarstudier. Idag finns den möjligheten endast för lärarstudenter, som kan läsa den korta lärarutbildningen utan uppehåll under 14 månader, över två somrar.
En svårighet är att de cirka 12 veckorna mellan vårterminens slut och höstterminens start inte motsvarar en hel termin. Men det borde vara möjligt att hitta lösningar så att studenterna kan ha nytta av sina sommarstudier, istället för att de som nu pluggar något de är måttligt intresserade av för att kunna betala hyran.
Gå till toppen