Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Varför väljer man att strunta i att ta hänsyn?

Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
I förra veckan åkte jag, för en gångs skull, buss. Hade varit på Sus i Malmö och tog linje 100 från Södervärn mot Falsterbo. Det var eftermiddag och vi var en handfull vuxna passagerare, väl utspridda i bussen och alla med munskydd. Färden gick söderut, lugnt och skönt.
Vid Vellinge ängar stannade bussen och ombord kom ett tjugotal glada skolungdomar i övre tonåren på väg hem efter skoldagen. Ingen hade munskydd och alla trängdes med varandra och med oss som redan satt där.
Jag satt mitt bland dem och lyssnade på deras trevliga prat om lärare, prov och planer.
Vid Höllviken centrum steg jag av medan de flesta ungdomarna fortsatte söderut.
Intelligenta, positiva ungdomar som, om de får leva och ha hälsan, kommer att lyckas bra i livet.
De har säkert hört, läst och förstått alla budskap om hur vi skall skydda oss med munskydd och ”hålla avstånd” – särskilt i kollektivtrafiken och alldeles särskilt vid rusningstrafik.
Så varför väljer de då att strunta i all hänsyn till varandra och till oss andra?
Och hur hanterar deras lärare och föräldrar sitt ansvar för den situation vi befinner oss i?
Rolf Nordquist Höllviken
Gå till toppen