Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ny prognos: Fortsatt boprisrally

Sveriges återhämtning blir något starkare än beräknat, enligt en färsk prognos från storbanken Danske Bank. Och nu tror banken på en ännu större prisuppgång på bostadsmarknaden än tidigare.

Riksbankschef Stefan Ingves och hans direktion kan i vissa scenarion, om inflationsförväntningarna faller, slå till med en sänkning av styrräntan från dagens noll procent. Arkivbild.Bild: Ali Lorestani/TT
Året har inletts starkt, med indikatorer som pekar uppåt både för konsumtion och ekonomisk aktivitet. Utsikterna ser enligt Danske Banks ekonomer bättre ut nu än i januari, både för årets och nästa års tillväxt.
Sveriges BNP beräknas växa med 3,5 procent i år och 3,3 procent 2022, enligt Danske Banks vårprognos. Det kan jämföras med januariprognosen på 3,4 respektive 2,6 procent.
Inflationsprognosen lämnas samtidigt oförändrad, med ett beräknat lyft för konsumentpriserna på 1,2 procent i år och 0,8 procent 2022.
Bostadspriserna beräknas fortsätta öka i snabb takt i år, upp med 9 procent i årstakt, vilket antas följas av en nedkylning till plus 2 procent 2022. I januariprognosen räknade bankens ekonomer med en ökning för bostadspriserna med 4 procent i år och 3 procent 2022.
Arbetslösheten antas nu öka till 8,5 procent i snitt 2021 och sjunka tillbaka till 7,3 procent nästa år. Tidigare låg toppen i år på 8,3 procent.
När det gäller Riksbanken ser Danske Banks ekonomer en 20–30-procentig sannolikhet för att det kommer en sänkning av styrräntan. Men i så fall först i slutet av 2021 eller början av 2022 – och för att det ska ske antas Riksbankens direktion först vilja se att inflationsförväntningarna tappar höjd.
En faktor som skulle kunna skapa denna förutsättning är att kronan som generellt lyft i pandemin fortsätter uppåt.
Lite längre fram i tiden, 2023–2024, räknar marknaden med att Riksbanken börjar strama åt sina stimulanser med räntehöjningar.
Statsfinanserna ser fortsatt stabila ut trots stora stödåtgärder, konstaterar Danske Bank, som räknar med att statsskulden inte kommer öka till mycket mer än 40 procent av BNP trots ytterligare stödpaket i coronakrisen.
Gå till toppen