Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Regeringen bör snabbt ta ställning till om Sverige ska starta en inhemsk vaccinproduktion.”

En inhemsk vaccinproduktion kan ge färre dödsfall, färre allvarligt skadade, minskade kostnader för sjukhus och vårdpersonal och bättre förutsättningar för näringslivet och övriga samhället genom att det inte behöver ske några nedstängningar. Det skriver Roland Andersson, nationalekonom.

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Texten har korrigerats.
Vaccin behövs snabbt i akuta lägen men måste också kunna finnas i beredskap inför risker för framtida pandemier, skriver Roland Andersson, professor emeritus som skrev sin licentiatavhandling om läkemedelsindustrin.Bild: JACQUES BRINON
Det behövdes ett intensivt forsknings- och utvecklingsarbete för att få fram vaccin som biter på covid-19. Ett år efter att pandemin bröt ut fanns det i stor skala.
Men utlovade leveranser av vaccin från USA och Storbritannien till EU och Sverige har kraftigt försenats. En förklaring är att vaccinproduktionen i de båda länderna är utsatt för exportrestriktioner, en annan är att det rör sig om produktionsproblem.
I både USA och Storbritannien är en betydligt större andel av befolkningen vaccinerad än i Sverige. America first gäller tydligen fortfarande, åtminstone för vaccin.
I Sverige är vi till stor del nu utlämnade till USA och Storbritannien som sitter på en betydande del av produktionen. Samtidigt är vi utsatta för den ena vågen efter den andra av olika mutationer av coronaviruset, inte minst det brittiska och sydafrikanska, som är mer smittsamma än den ursprungliga varianten, och därmed ökar kraven på sjukvården.
Vaccin behövs snabbt i akuta lägen, men måste också kunna finnas i beredskap inför risker för framtida pandemier. Därför bör regeringen prova behovet av inhemsk vaccinproduktion.
Risken för pandemi har stora likheter med risken för krigsutbrott: många sårade och döda och omfattande svårigheter för näringslivet och samhället i övrigt. Beredskap för det är exempel på public good, en kollektiv försäkring för nationens medborgare som staten har att ta ansvar för.
Innovationsmyndigheten Vinnova har visat intresse för att Sverige ska starta inhemsk produktion av vaccin. Regeringens vaccinsamordnare Richard Bergström har förklarat att förutsättningarna är goda och att han ser positivt på det.
Vilka är då förutsättningarna att snabbt få igång en inhemsk produktion av vaccin och i vems regi bör den ske?
Statens bakteriologiska laboratorium hade vaccinproduktion fram till år 1993. Nu bör regeringen undersöka om produktion i statlig regi åter kan starta.
Ett alternativ är att staten sluter avtal med läkemedelsföretag om att producera vaccin inom landet. Astra Zeneca har sin största globala produktionsanläggning i Sverige. Men deras produktion av vaccin sker utomlands. Kanske kan den i viss utsträckning äga rum i Sverige.
Pfizer är en stor vaccintillverkare. Företaget har redan viss produktion i Strängnäs som kanske kan skalas upp.
En annan fråga är vilka värden som bör ställas mot förväntade kostnader. En inhemsk vaccinproduktion kan ge färre dödsfall, färre allvarligt skadade, minskade kostnader för sjukhus och vårdpersonal och bättre förutsättningar för näringslivet och övriga samhället genom att det inte behöver ske några nedstängningar. Allt detta bör alltså ställas mot de kostnader som krävs för att få i gång en produktion av vaccin i Sverige.
Statliga utredare behöver göra någon form av kalkyl inför ett beslut om Sverige ska starta inhemsk vaccintillverkning.
Regeringen bör snabbt ta ställning till om Sverige ska starta en inhemsk vaccinproduktion, och i så fall i vilken omfattning och i vems regi det ska ske.
Roland Andersson, nationalekonom, professor emeritus i fastighetsekonomi vid KTH och skrev sin licentiatavhandling om läkemedelsindustrin.
Gå till toppen