Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Utkräv ansvar för corona. Men orka se hela bilden.

Lena Hallengren i KU.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Hur orkade hon? Redan när socialminister Lena Hallengren (S) kom till riksdagens konstitutionsutskott, KU, i fredags framgick att det skulle bli en prövning utöver det vanliga. Under fem timmars utfrågning redogjorde hon sedan för regeringens avvägningar och beslut under hanteringen av pandemin.
På lördagen blev det känt att Hallengren nu dessutom prövas hårt även på det personliga planet. Hon har nyligen opererats för cancer och står inför cellgiftsbehandling.
I en kommentar till SVT Nyheter uttalade statsminister Stefan Löfven (S) sitt stöd och berömde Hallengren för "skicklighet under en svår tid för vårt land".
Så har hennes förtroendesiffror också rakat i höjden under det senaste året.
Men hur skicklig har regeringens coronahantering egentligen varit?
Det var förstås den frågan KU-förhöret handlade om och på några punkter förtydligades bilden en aning. Till exempel klargjordes att regeringen inte har någon formellt beslutad strategi. Vägvalen framgår istället lite här och där, som i statsbudgeten och på regeringens hemsida.
"Det finns inget beslutsdatum, och strategin har inte på det sättet en rättslig status", förklarade Hallengren.
I förstone kan det verka uppseendeväckande, men det behöver det inte vara. Vid hantering av en kris där läget ändras fortlöpande kan det rent av vara riskabelt att försöka följa en på förhand nedtecknad strategi. Risken finns att den får beslutsfattare att ta för lite hänsyn till nya omständigheter under krishanteringens gång. Kartan får bestämma.
Få kunde i början av förra året ana att covid-19 skulle slå så hårt mot Sverige att dödsfallen skulle räknas i tiotusental. Och Hallengren medgav, med facit i hand, att vissa saker kanske borde ha hanterats annorlunda. Med en tidigare överenskommelse med regionerna hade det till exempel inte behövt dröja så länge innan den storskaliga testningen kom igång.
Socialministern vände sig samtidigt mot bilden av att den svenska hanteringen skulle vara "konstig eller mystisk" och avvika från grunderna inom smittskyddsarbetet i andra länder. Här som där har det handlat om att trycka ned smittan och rädda liv, framhöll hon och tillbakavisade ännu en gång påståendena att det skulle ha strävats efter så kallad flockimmunitet.
Men varför har Sverige då haft så mycket högre dödstal än andra nordiska länder?
Den frågan saknar alltjämt ett klart svar. I KU berördes bland annat att det dröjde ett par veckor innan avrådan från besök på äldreboenden blev ett formellt förbud. Liksom att Socialstyrelsens roll som nationell inköpscentral inte var helt förankrad hos regionerna.
Sådant kan förstås ha spelat in, men knappast varit avgörande i sammanhanget.
KU-granskningen fortsätter ända till början av juni, men förmodligen blir det först i coronakommissionens slutrapport nästa år som det kommer mer uttömmande svar. Sedan är det upp till väljarna att utkräva ansvar i valet.
Men glasklart lär det aldrig bli hur mycket av pandemiförloppet som har styrts av politik. Vad populister än må hävda så finns inga enkla samband. Som Hallengren konstaterade har höga dödstal noterats även i länder där samhällsfunktioner stängts ned i långt högre grad än i Sverige. Dessutom har överdödligheten i landet varit lägre än på många andra håll i Europa. Och sett till pandemins konsekvenser för samhällsekonomin, skolan samt medborgarnas fri- och rättigheter står sig Sverige också förhållandevis väl.
Efter mer än ett år av coronakris finns det mycket elände att vara sorgsen över. Men det är inte bara Hallengren som måste orka ta sig an frågan om vad som egentligen berott på förd politik. Väljarna har i sin tur ett ansvar för att försöka se hela bilden. Även om det bjuds få ljusglimtar i mörkret kan det finnas många väsentliga nyanser av grått.
Gå till toppen