Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Snabba tåg kräver mer än stora tankar.

Bolund och Eneroth under fredagens pressträff.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Regeringen vill ge bilden av att ha något stort på gång. Och det var naturligtvis väldiga summor det handlade om när statsråden Tomas Eneroth (S) och Per Bolund (MP) på fredagen presenterade en ny infrastrukturproposition. Närmare bestämt 799 miljarder kronor för perioden 2022–2033 – en ökning med 21 procent jämfört med nuvarande nationella plan för investeringar i vägar och järnvägar.
Eneroth jämförde propositionen med de gigantiska infrastruktursatsningar som nyligen lades fram av USA:s president: "This is bigger than Biden."
Men det sades med glimten i ögat och den relevanta måttstocken är naturligtvis en helt annan. Satsningens storlek måste bedömas utifrån vad den är avsedd att räcka till. I det perspektivet är 799 miljarder kronor tyvärr alldeles för lite.
Av totalsumman ska 437 miljarder kronor gå till utveckling av svensk infrastruktur. Då handlar det inte bara om att bygga och bredda vägar samt hålla det rödgröna löftet om att färdigställa Norrbotniabanan. Regeringen och samarbetspartierna C och L tänker sig också att pengarna ska räcka till nya stambanor för höghastighetståg.
Det är en usel lösning i sammanhanget. Som Trafikverket påpekat borde finansieringen av höghastighetsbanorna läggas utanför den nationella planen. Risken är annars påtalig för att de antingen hindrar andra angelägna satsningar eller byggs i så maklig takt att de inte står färdiga förrän kring mitten av seklet.
Möjligheten att resa snabbt och klimatvänligt – inte bara mellan landets största städer, utan vidare mot Fehmarnförbindelsen och kontinenten –skulle behövas tidigare än så. Rimligast vore därför att finansiera projektet med lån och lämna amorteringarna till framtida generationer – det är ju i hög grad de som kommer att åka med tågen.
Men Liberalerna sade nej till en sådan lösning. Och hur Eneroth och Bolund än betonar att höghastighetsbanorna ska byggas, så omges projektet nu alltjämt av osäkerhet. När riksdagen har godkänt det nya ekonomiska ramverket ska Trafikverket utforma en konkret plan för tidsmål och prioriteringar. Då kan det vara andra angelägna satsningar som lyfts fram. Liberalernas ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson hör till dem som förväntar sig det.
"Det innebär att de nya etapperna av stambanor kommer att komma längre fram i tiden", sade han i tisdags – utan att beklaga.
Liberalpartisterna visar tydlig skepsis till projektet och M, KD och SD vill inte förverkliga det alls. Så vad händer om det blir skifte vid makten i nästa års val?
Frågetecknen till trots höll Eneroth fast vid att Sverige kan få höghastighetståg inom rimlig tid. Än pekade han på att tekniken med landbroar kan göra bygget snabbare och billigare, än öppnade han för att EU kan gå in och bidra med pengar.
Det är naturligtvis angeläget att vidga perspektiven. Men det räcker inte att tänka stort. Höghastighetsbanorna får ändå svårt att rymmas inom infrastrukturplanens ramar.
Gå till toppen