Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
Socialstyrelsen: ”Möjligheterna till en mer individbaserad riskbedömning av blodgivare bör utredas.”

Män som har sex med män är en grupp som enligt Folkhälsomyndigheten löper en högre risk än befolkningen i övrigt att drabbas av transfusionsöverförbara sjukdomar. Men den dialog Socialstyrelsen har med Folkhälsomyndigheten skulle kunna leda till att fler personer som tillhör en riskgrupp men inte har ett riskfyllt beteende kan lämna blod. Det skriver Pär Ödman, chefsjurist vid Socialstyrelsen.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Även om det inte råder akut brist idag är det viktigt att säkra tillgången till donerat blod, skriver Pär Ödman.

Bild: undefined

Annons

Den 1 maj ändras Socialstyrelsens föreskrifter om blodverksamhet så att det blir möjligt för fler att lämna blod oftare. Bland annat kommer personer som varit utsatta för olika former av sexuell riskexponering, till exempel män som har sex med män, att kunna donera blod ett halvår, istället för ett år, efter den senaste riskexponeringen.

Företrädare för Centerpartiet efterfrågar att karenstiden förkortas ytterligare (Aktuella frågor 16/4). Det är något som Socialstyrelsen också arbetar för. Myndigheten har som ambition att det framöver ska kunna införas en ny testmetod som kan upptäcka blodsmitta tidigare och att möjligheterna till en mer individbaserad riskbedömning av blodgivare ses över.

Annons

Syftet med Socialstyrelsens föreskrifter är att det ska vara säkert att ge och att få blod. Blodet måste vara fritt från smitta och det behöver vara enkelt för landets blodcentraler att arbeta patientsäkert. Även om det inte råder akut brist idag är det samtidigt viktigt att säkra tillgången till donerat blod. Utöver kortare karenstid efter viss riskexponering, exempelvis män som har sex med män, ändras därför reglerna nu så att blodgivare får möjlighet att ge blod fyra gånger per år oavsett kön. Det tydliggörs även att blodgivare över 60 år får återkomma utan bedömning av läkare.

Annons

Socialstyrelsen föreslog också krav på att införa NAT, Nucleic Acid Testing, som metod i den screening som görs av alla blodgivare. NAT-metoden är känsligare än den metod som används i Sverige idag. Med den skulle karenstiderna kunna kortas till fyra månader efter bland annat sexuell riskexponering, operationer och vissa andra kroppsliga ingrepp. NAT kan dock inte införas nu eftersom många remissinstanser var negativa till förslaget och menade att det bland annat skulle leda till kraftigt ökade kostnader och medföra utmaningar när det gäller logistik, transporter och IT-stöd.

Men Socialstyrelsen fortsätter att arbeta för att kunna gå längre och har därför gjort en framställan till regeringen om att frågan om ett införande av NAT bör utredas ytterligare.

Annons

I sina föreskrifter utgår Socialstyrelsen från underlag från Folkhälsomyndigheten, som är expertmyndighet när det gäller smittskydd och den myndighet som beräknar riskerna för transfusionsöverförbara sjukdomar. En grupp som enligt Folkhälsomyndighetens underlag löper en högre risk än befolkningen i övrigt att drabbas av sådana sjukdomar är män som har sex med män. Men i Socialstyrelsens arbete har det blivit tydligt att det behövs en översyn av riskgrupperna. Möjligheterna till en mer individbaserad riskbedömning av blodgivare bör utredas vidare. Därför för Socialstyrelsen en dialog om det med Folkhälsomyndigheten. Det skulle kunna leda till att fler personer som tillhör en riskgrupp men inte har ett riskfyllt beteende kan lämna blod.

Annons

Pär Ödman, chefsjurist vid Socialstyrelsen

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy