Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Regeringen vill lägga ned Brommaflyget

Regeringen vill stänga Bromma flygplats och öppna för att bygga bostäder. En utredare ska föreslå hur den ska avvecklas och vad som behöver byggas ut på Arlanda för att trafiken ska kunna flyttas.

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) föreslår en nedläggning av Bromma flygplats.Bild: Anders Wiklund/TT
– I dag kan regeringen ge besked att vi vill avveckla Bromma flygplats, sade klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) på en pressträff med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
Regeringen tillsätter inom kort en utredare för att se hur driften kan avvecklas ”så snart som möjligt.”
– Det kommer att tillsättas en utredning som kommer att jobba snabbt och redan i augusti kommer man att komma med förslag på hur den här avvecklingen ska gå till, sade Bolund.
Men det är oklart om regeringen hinner ta ställning och ta beslut om att plocka bort Bromma från kretsen av de tio viktigaste flygplatserna i landet före valet nästa år. Och vare sig Bolund eller Eneroth vill ge någon vink om vad en realistisk tid för avveckling är.
Utredaren ska undersöka hur kapaciteten på Arlanda kan byggas ut. Men om det innebär någon fjärde start- och landningsbana är oklart. Det är inte säkert att det behovet finns inom de närmsta åren, hävdar Tomas Eneroth.
Snarare handlar det om ytterligare flygplanshallar, enligt regeringen. Och kommunikationerna till Arlanda behöver antagligen byggas ut.
Per Bolund säger att det finns en rejäl överkapacitet av flygtrafiken i dag, och det har inte bara med pandemin att göra.
Järnvägsresandet har ökat och efterfrågan på inrikesflyg minskat, påtalar klimat- och miljöministern och pekar på 2018 som året då efterfrågan vände. Bolund tror också på affärsmässiga vinster när man samlar trafiken på en plats.
– Det har aldrig varit ett bättre tillfälle att flytta över trafiken till Arlanda.
Brommafältet kan användas för bostäder.
– Marken har sådant otroligt värde i att bygga en ny stad, säger Per Bolund.
Någon bred förankring i riksdagen har S och MP inte försäkrat sig om. Frågan skulle potentiellt kunna ta en ny riktning med en ny regering.
– Vi har inte förhandlat med andra partier om det ställningstagande som regeringen gör i dag, däremot informerat. Det här är regeringens besked som vi ger i dag, säger Eneroth.
Bolund hoppas att de andra partierna kan se möjligheten att ”göra någonting historiskt”.
Men från Moderaterna kommer omedelbart protester.
– Beslutet är en katastrof för inrikesflyget, säger Maria Stockhaus, trafikpolitisk talesperson för M i riksdagen.
– Vi har varit tydliga med att vi vill att Bromma ska vara kvar till 2038, säger Stockhaus och syftar då på det år som det nuvarande avtalet om Bromma mellan Stockholms stad och Swedavia gäller.
Hon säger att Moderaterna i en ny regering efter valet 2022 kommer att försöka se till att en avveckling inte blir av före 2038.
Vänsterpartiets Jens Holm, ordförande i riksdagens trafikutskott, ser dock inga hinder för en snabb avveckling.
– Det är viktigt att nedläggningen sker skyndsamt. Det finns inget skäl att dra frågan i långbänk, skriver Holm i en kommentar och ser pandemin som en möjlighet till hållbar omstart efter pandemin
Miljöpartiet har länge velat lägga ned Bromma. Socialdemokraterna har stretat emot men beställde förra året en utredning av statliga Swedavia som driver Bromma. Bolaget kom fram till att den av affärsmässiga skäl bör avvecklas och trafiken flytta till Arlanda.
Pandemin, med det stora raset i flygresandet, har gett nya argument för en nedläggning för dem som ser det som den enda rimliga utgången.
En avveckling av Bromma kan också få stora följder för regionalflyget, inrikesflyget, i Sverige. Det antas finnas plats för regionalflyget på Arlanda. Men ett större problem är att det är ont om plats för start och landning på tider då framförallt affärsresenärer vill flyga. Det handlar om mornar och kvällar.
BRA flyg, som före coronakrisen stod för upp till 97 procent av flygtrafiken på Bromma, har tidigare öppnat för att flytta verksamheten till Arlanda men uppgett att den större flygplatsen inte har tillräcklig kapacitet.
Bromma är den flygplats som drabbats hårdast under pandemin. Under januari i år tappade man hela 98 procent av resenärerna jämfört samma månad i fjol. Arlanda i Stockholm och Landvetter i Göteborg backade med 86 respektive 89 procent.
Fakta

Bromma flygplats

Bromma flygplats invigdes för 85 år sedan och blev statligt byggnadsminne år 2000.

Bromma var 2019 Sveriges tredje största flygplats räknat utifrån antal passagerare som passerade, då cirka 2,3 miljoner.

Inrikeslinjer dominerar.

Under 2020 gjorde pandemin att antalet rasade till knappt en halv miljon passagerare.

Arlanda är störst, med Landvetter vid Göteborg som tvåa.

Källor: Transportstyrelsen, Swedavia

Gå till toppen