Fri rörlighet för människor har alltid varit en avgörande förutsättning för utveckling och tillväxt. Den har fört med sig välstånd, nya idéer och inspiration. Men idag är den fria rörligheten hotad, inte bara på avlägsna kontinenter utan också i Sverige, i Danmark och i hela Norden där den typiska lösningen när det uppstår en kris är att stänga om sig, ta hand om sina egna invånare och hitta på nya gränshinder.

Men gränshinder och stängda gränser är inte en hållbar lösning i dagens moderna och tätt sammanlänkade värld. Det nordiska samarbetet bygger på övertygelsen om att stängda gränser inte är bra.

Det senaste året med corona har visat hur bräcklig den fria rörligheten är. Från en dag till en annan skapade regeringarna nya hinder för företag och dem som bor, arbetar, studerar eller investerar i ett annat nordiskt land. Plötsligt betraktades företag som passerade gränsen som en risk, en källa till smitta. Varje regering satte sitt land först. Offer blev särskilt pendlare, studerande och entreprenörer.

I hela Norden har det skett många begränsningar till följd av coronapandemin och fler är på gång i dess kölvatten. Men ansvariga politiker får inte ge upp arbetet för att det även framöver ska vara möjligt att leva ett bra liv, oavsett var man bor eller arbetar. En kris kan heta corona, finanskris, klimatförändring eller något annat som kommer från ett framtida hot.

Människor som arbetar tillsammans har övervunnit otaliga kriser förut, och kan göra det igen. Tillsammans, märk väl. Inte var för sig. Och där kommer politiken in:

Den enkla lösningen i den politiska verktygslådan under de senaste årens kriser har ofta varit att hitta på nya gränshinder. Ibland utan att titta bakåt eller ens se sig om. Det kan skyllas på alltför snabba åtgärder, rädsla för det okända, press från medier eller en allmän opinion som kräver quick fixes. Det har några mycket olyckliga konsekvenser som gör livet svårt för människor som bor eller har jobb i gränsregioner.

De svenska och danska regeringarna har stått för många inskränkande beslut, ofta utan att samordna sig. De senaste månaderna har de gjort det svårt för bornholmarna att ta sig genom Sverige, till och från resten av Danmark.Människor får helt enkelt problem med sin försörjning när de inte kan ta sig till jobbet.

Mängden nya regler när det gäller gränspendling har ökat och tidsspannet mellan dem har blivit kortare. Dessutom har reglerna blivit mer komplexa och svåra att förstå. Till det kommer extra administration. Allt medför det frustration, förvirring och osäkerhet.

Organisationen Greater Copenhagen skapades för att realisera drömmen och visionen om ett ekonomiskt kraftcentrum kännetecknat av fri rörlighet över gränsen med massor av pendlare, handel och gemensamma initiativ. De som tänkte så byggde också en bro över Öresund, både psykiskt och fysiskt.

Coronanedstängningarna har riskerat den passunion som funnits i Norden sedan 1954 och undergrävt den gemensamma arbetsmarknaden, till stor skada för den tillit som är förutsättningen för att medborgarna ska vilja satsa på att dela sina liv mellan två länder.

Sådana snabba nedstängningar som skett de senaste åren får aldrig hända igen. Efter coronapandemin måste vi alla lära av de erfarenheter nedstängningarna inneburit.

Vi vill bidra med några förslag.

Greater Copenhagen och Nordiska rådet har möjlighet att på nytt agera brobyggare. Ministrar och andra politikerförväntas fatta snabba beslut och visa på effektivitet. Men istället för att visa beslutsamhet innanför sina nationella gränser rekommenderar vi dem att lyfta blicken, ta ett djupt andetag och se över gränserna för att hitta gemensamma lösningar.

Vårt råd till de nordiska regeringarna är därför: skapa nya bilaterala forum där relevanta aktörer från båda sidor av en gräns tillsammans kan hitta lösningar på framtidens kriser.

För att ta gränsen mellan Sverige och Danmark som exempel:

Vi föreslår att den svenska och danska regeringen träffar Nordiska rådet och Greater Copenhagen och drar upp riktlinjer för ett nytt dansk-svenskt samarbete. Dess första uppgift kan lämpligen vara att lösa de skatteproblem som Öresundspendlarna just nu kämpar med. Därefter kan medlemmarna i forumet också tala om hur en ny fast förbindelse över Öresund kan skapas, så att Greater Copenhagen även i framtiden kan vara en drivkraft för tillväxt och utveckling i Norden.

Vårt förslag handlar inte bara om att lösa den nuvarande krisen, utan också om att få till ett forum för varje gränsområde som kan hantera framtida kriser i det berörda gränsområdet. En lärdom från coronapandemin är att stänga gränsen inte är en framtidssäker lösning.

Vi föreslår att det nya problemlösande gränsforumet över Öresund kallas för en dansk-svensk task force.

Bertel Haarder, ordförande i Nordiska rådet och ledamot i det danska folketinget för det borgerliga partiet Venstre.

Carl Johan Sonesson (M), ordförande i Greater Copenhagen och i Skånes regionstyrelse.