Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Niklas Karlsson, mörka inte dina konkreta förslag.”

Det är mycket förvånande att anställningstrygghet som är en paradgren för Socialdemokraterna inte gäller för alla hårt arbetande människor i de privata välfärdsföretagen, skriver entreprenören Dan Olofsson.

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Texten har korrigerats.
Dan Olofsson, entreprenör och ägare till Danirkoncernen.Bild: Lars Brundin
Niklas Karlsson, ordförande för Socialdemokraterna i Skåne, och Sebastian Merlöv, socialdemokrat och företagare, lyfter fram att välfärden dräneras genom stora vinstuttag från välfärdsbolagen (Aktuella frågor 23/4). Elimineras dessa 
behövs inte så stora skattehöjningar, hävdar Karlsson och Merlöv.
De privata välfärdsbolagen har cirka 250 000 anställda och omsätter drygt 200 miljarder kronor. De har ett förhållandevis lågt rörelseresultat om cirka 6 procent av omsättningen, och av detta delas en andel ut till ägarna som investerat. Allt enligt Svenskt Näringsliv.
Utdelningarna är på någon enstaka procent av omsättningen, och utgör ett marginellt belopp i förhållande till de stora skattehöjningar som Niklas Karlsson föreslår. Skulle man dessutom genom politiska beslut ta bort dessa utdelningar kommer inte företagen att finnas kvar och det gör att den offentliga sektorn måste göra massiva investeringar för att bygga upp motsvarande kapacitet inom välfärden. Det ger inga besparingar.
Det är mycket förvånande att anställningstrygghet som är en paradgren för Socialdemokraterna inte gäller för alla dessa hårt arbetande människor i de privata välfärdsföretagen. Ständigt ska de hotas med att deras företag ska avvecklas.
Sebastian Merlöv är en sympatisk person som jag känt länge. Liksom många andra företagare har han fått uppleva år med såväl vinst som förlust. Han har av verkligheten lärt sig det stora positiva värdet när företag över tid genererar vinst. När han så istället tar på sig politikerhatten och ger sig på de privata välfärdsföretagen, blir vinster plötsligt något som är skadligt och som dränerar välfärden.
I grunden finns det ingen skillnad i behovet av vinster för olika personalintensiva tjänsteföretag. Det må vara it-företag eller välfärdsföretag som båda levererar till det offentliga. Alla behöver de vinster för att ha reserver i dåliga tider, för att få resurser till utveckling och tillväxt samt för att ge avkastning till dem som investerat. Det är märkligt att Sebastian Merlöv inte kan förklara dessa för oss företagare ganska självklara förhållanden för sina offentliganställda partikamrater. Att dessa företag inte likt motsvarande kommunala enheter kan räkna med förlusttäckning av skattebetalarna accentuerar ytterligare behovet av vinster för privata företag.
I en intervju i HD och Sydsvenskan den 14 april säger Niklas Karlsson: ”Ska vi klara finansieringen måste vi vara beredda att ta ut mer skatt. Vi måste ha resurser. Då kan vi inte ha så lågt skattetryck som i dag. Därför måste vi höja skattekvoten några procentenheter.”
Några procentenheter i höjd skattekvot motsvarar skattehöjningar på ett par hundra miljarder kronor. Niklas Karlsson igen: ”Förmodligen, behöver kapitalskatten höjas. Det kan behövas skatt på arv, gåva och förmögenhet.  Skatten på aktier kan höjas. Fastighetsskatten.”
Det manar till eftertanke att mindre företag, som är de som skapar de nya jobben, inte kan få tid att återhämta sig och återställa reserver efter pandemin, innan de ska klämmas åt med högre skatter.
Enligt min uppfattning har Sverige idag ett i internationell jämförelse bra skattesystem för företag. Låt oss behålla det så att företagare kan fokusera på att driva sin verksamhet och inte som tidigare ägna mycket tid åt skatteplanering.
Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna tillförde statskassan cirka 9 miljarder kronor per år innan de togs bort. Men skatterna hade stora negativa effekter. Hundratals miljarder av svenskt kapital flyttade utomlands. Många små företagare hade stora problem att klara generationsskiften. Göran Perssons (S) och Fredrik Reinfeldts (M) regeringar insåg problemen och tog klokt nog bort arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna. Att nu återinföra dem är en form av självskadebeteende för Sverige.
Om Niklas Karlsson och Sebastian Merlöv hade tagit sig tid att göra en enkel översiktlig beräkning hade de snabbt kunnat se att arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter samt vinster i välfärdsföretag inte tillför något av betydelse för att staten ska få in de cirka 200 miljarder kronor som en höjning av skattekvoten med några procentenheter motsvarar.
Jag kan sympatisera med fastighetsskatten eftersom förmögna människor har dyrare bostäder och eftersom fastighetsskatten inte dränerar det kapital företagen har för att utveckla sin verksamhet. Men som en socialdemokratisk minister sa till mig häromdagen, fastighetsskatten är politiskt omöjlig. Väljarna vill helt enkelt inte ha den.
Så jag undrar, var ska Niklas Karlsson hämta hem de 200 miljarder kronor i de skatter han föreslår? En precisering skulle uppskattas. Gärna med en konkretisering som visar att 200 miljarder tillförs statskassan.
Det finns säkert många småföretagare med små reserver efter pandemin som är intresserade av att få veta vad som händer med deras skatter om Socialdemokraterna i Skåne får styra. Niklas Karlsson, mörka inte hur dina konkreta förslag ser ut för att höja de skatter du nämner med cirka 200 miljarder kronor.
Dan Olofsson, entreprenör
Gå till toppen