Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Sverige har ett stort problem med etnisk mångfald på arbetsmarknaden

Corona har drabbat arbetsmarknaden hårt och särskilt hårt har utrikesfödda och nyanlända drabbats, skriver Ali Alabdallah.Bild: Johan Nilsson/TT
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Sverige har en befolkning som består av många utrikesfödda. Dessutom är Sverige beroende av utländsk arbetskraft för att kunna ha en fungerande välfärd. Vi skulle exempelvis inte ha klarat arbetet inom äldreomsorgen i många delar av landet utan utrikesfödda som medarbetare. Däremot finns ett stort bekymmer med etnisk mångfald inom flera branscher, exempelvis inom finansbranschen och först och främst inom bankerna.
Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) ligger Sverige nästan allra längst ner på listan av medlemsländerna när det gäller mångfald inom finansbranschen, på plats 35 av 39.Jag tror att orsaken till det är att det finns brist på inkluderande- och fördomsfri rekrytering. Bankerna i Sverige verkar ha en osäkerhet kring att rekrytera personer från andra kulturer. Jag upplever att det finns extra mycket fördomar om utrikesfödda personer från Mellanöstern och Nordafrika.
Samtidigt upplever jag att det finns en tillitsbrist hos arbetsgivare mot utländsk utbildning. Det försvårar chansen till sysselsättning för utrikesfödda. Och den här synen måste förändras så småningom. Många av mina landsmän (ekonomer) som har lång arbetslivserfarenhet från sina hemländer och som kan flytande svenska och engelska vittnar om svårigheter med att ens hitta en praktikplats på någon bank.
Trots kompetenser och effektiv jobbsökning blir de inte ens kallade till intervju för jobb på banker. Tyvärr ger en del utrikesfödda upp och hamnar på ett jobb eller en utbildning som de inte trivs med. Jag tycker att respektlöshet och dåligt bemötande av olika myndigheter till utländska kompetenser är ett problem. Till exempel, det var en handläggare på arbetsförmedlingen som sa till en syrisk civilingenjör som jag känner att: "Du ska acceptera jobbet som jag erbjuder dig (ett jobb på ett äldreboende). Du kom inte till Sverige för att förverkliga dina drömmer”.
En annan bransch som lider av brist på mångfald är kommunikationsenheter inom stora myndigheter eller organisationer där det ofta inte finns en enda kommunikatör som kan de större svenska minoritetsspråken som arabiska, farsi eller somaliska. Jag tycker att det är konstigt att vi i Sverige kräver av nyanlända att de ska komma in i arbetslivet, medan vi samtidigt glömmer bort att coacha och utbilda arbetsgivare så att de ska bli bättre på inkludering.
En lyckad mångfald i Sverige kan vi se så tydligt inom kollektivtrafiken. Exempelvis inom Nobina, och en av orsakerna till en lyckad mångfald är att personalen genom företaget får en obligatorisk inkluderingsutbildning. Det borde alla som arbetar i hela Sverige också få. Vi måste nu våga prata om rasismen på svensk arbetsmarknad, som jag upplever har ökat de senaste åren, kanske som en följd av att nationalismen har ökat.
Corona har drabbat arbetsmarknaden hårt och särskilt hårt har utrikesfödda och nyanlända drabbats. Viljan att arbeta och rätt utbildning har många redan från sina hemländer. Men det som krävs av politikerna är en strategi för mer inkluderande och fördomsfri rekrytering på svenska arbetsplatser. Det kan vara genom obligatoriskt utbildning, till exempel som Kanada har just nu. Där får hr-personal och chefer en utsildning i interkulturell kompetens och inkluderande rekrytering.
Ali Alabdallah
Syrisksvensk författare och journalist
Gå till toppen