Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Ta höjd för återhämtning. Låt taket i a-kassan vara.

Magdalena Andersson lägger fortsatt fokus på jobben.Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Att ha eller inte ha jobb – många erfar skillnaden nu. Arbetslösheten låg i mars på hela 10 procent.
Coronakrisen fortsätter att göra det kärvt på arbetsmarknaden och finansminister Magdalena Andersson (S) väntar sig lågkonjunktur under de närmaste åren. Följaktligen har regeringen beslutat att tillfälligt höja den högsta möjliga ersättningen i a-kassan till och med år 2022. Då får dubbelt så många ut motsvarande 80 procent av sin lön.
"Arbetslösa ska lägga sin tid på att komma vidare till nästa jobb – inte på att gå till socialen och kanske tvingas sälja sin bostad", sade Andersson när beskedet gavs i fjol.
Men för många som saknar jobb i början av år 2023 väntar lägre ersättningsnivåer. Trots att även de rimligtvis borde kunna fokusera på att snabbt hitta nya jobb. Därför finns det skäl att – som TCO menar - höja taket i a-kassan permanent för att sedan låta det följa löneutvecklingen.
Visst har många på arbetsmarknaden numera kompletterande ersättningar, men det innebär inte att staten kan dra sig tillbaka. Alla vinner på att så många som möjligt har goda förutsättningar att klara korta perioder av arbetslöshet. Det får fler att våga ta steget till nästa jobb och ökar rörligheten på arbetsmarknaden så att fler personers kompetens kan komma till sin rätt.
De rödgröna i regeringen och samarbetspartierna C och L inser värdet av detta och skrivningarna är därefter i januariöverenskommelsen, som efterlyser att arbetslöshetsförsäkringen reformeras i linje med en flexicuritymodell. Därutöver har de fyra partierna tryckt på för en reformering av las, som är på god väg sedan Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall har nått samsyn. Trots att den grundläggande balansen mellan parterna ska upprätthållas väntas det i praktiken bli lättare för arbetsgivare att säga upp anställda. Även i det perspektivet framstår det då som välmotiverat att höja taket i a-kassan permanent. Så behöver tryggheten på det hela taget inte bli mindre när arbetsmarknadslagstiftningen får en mer tidsenlig form.
Värdet av mer flexicurity – trygghet med flexibilitet – är svåröverskattat. Antalet svenskar som mist sina arbeten sedan pandemin bröt ut räknas i hundratusental. Nu får arbetslösheten inte bita sig fast. Risken går inte att blunda för – statsstöden till krisdrabbade företag måste så småningom fasas ut och alla lär inte klara omställningen. Då behövs nya jobb och merparten av jobbtillväxten sker inom små och medelstora företag. För dem är flexibilitet särskilt viktig eftersom varje nyanställning medför en förhållandevis stor ekonomisk risk.
Glädjande nog talar Magdalena Andersson numera tydligt i termer av flexicurity.
"Den som blir arbetslös ska … möta tydliga krav att komma tillbaka i arbete – men också goda möjligheter … Det kräver grundläggande ekonomisk trygghet", skrev hon i Aftonbladet i höstas.
De principerna borde rimligtvis gälla även efter pandemin. För den skapade inte problemet med för låg ersättning i a-kassan, utan gjorde det bara kännbart för många fler.
Gå till toppen