Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionKolumnen

Lisa Kirsebom
”Tänk om någon hade lagt en serietidning tvärs över matteboken.”

Detta är en kolumn.Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Också digitala hjälpmedel i skolan måste utvärderas.

Bild: Fredrik Sandberg/TT

Annons

Pladder och fniss, hemliga lappar och flygande suddgummin. Det var sånt min generation behövde hantera i klassrummet. Tänk om någon dessutom lagt en serietidning eller tecknad film tvärs över matteboken – eller ett reklamblad.

Idag är det vanligt att elever måste klicka sig bort från reklam för dejtingsajter när de tränar glosor i en reklamfinansierad app, eller väja för humorklipp när de ser läromedelsfilmer på YouTube.

Skolans digitalisering pågick i hög takt redan innan pandemin tvingade fram fjärrundervisning. Nu gäller det att se till att den stärker, inte sänker, skolmiljön.

I projektet ”Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum” stöttar forskare från Lunds universitet personal på ett 30-tal skolor i Skåne. Bland annat lär forskarna ut kvalitetsmarkörer för digitala läromedel, som att de ska ge ordentlig feedback och att eleven inte ska kunna chansa sig fram till rätt svar. Professor Agneta Gulz som leder projektet vittnar i tidningen Läraren om att hon ofta hör pedagoger berätta att de inte längre går runt i klassrummet för att stötta och uppmuntra.

Annons

Annons

”Istället går de runt för att agera vakter som säger till elev efter elev att de inte ska vara inne och göra annat på nätet.”

Ett tungt ansvar för utvecklingen vilar på lärarna och skolledningarna, som har stor frihet i valet av läromedel och hjälpmedel. Men det är skolans huvudmän som har det yttersta ansvaret för att se till att det finns tid, kunskap och resurser för att säkra att digitala hjälpmedel uppfyller ett par självklara krav.

• De ska vara ordentligt utvärderade, eller utvärderas så snart de införs. Och förkastas om de är dåliga.

• De ska vara en hjälp, inte en distraktion.

Många kommuner har redan IKT-ansvariga som tar fram rekommendationer om appar och program till skolorna. Men det gäller ju att lärarna har tid att titta på tipsen.

Pisa har planer på att börja utvärdera hur digitaliseringen fungerar i skolorna, men av utkastet PISA 2021 ICT Framework framgår att det är utmanande. Även om det forskas allt mer på området så spretar resultaten. Det har ännu inte gått att avgöra om digitala hjälpmedel förbättrar eller försämrar elevernas prestationer, eller hur de påverkar deras intellektuella förmåga. Ändå används de på bred front, och Pisadokumentets författare konstaterar att framtida generationer kommer använda dem ännu mer. ”Det bör inte tas för givet att alla kommer att använda dem på sätt som är ansvarsfulla och fördelaktiga för dem själva.”

Annons

Den som träffat ett barn, vilket barn som helst, vet att det är sant.

Pandemin har krävt heroiska insatser av lärare världen över när många länder helt eller delvis gått över till undervisning på distans. Utan digitalt stöd hade det inte gått alls. Men när barnen nu kommer tillbaka till klassrummen måste vi fortsätta att vaket granska den nya tekniken.

Elever behöver rätt stöd för att kunna koncentrera sig och lära sig. Lärare behöver rätt stöd för att ge eleverna kunskap och studiero. En ogenomtänkt digitalisering utan utvärderingar riskerar att istället vidga klyftorna – mellan elever med och utan studievana, med och utan teknikpeppade lärare, med och utan koncentrationsproblem.

Det får vi inte acceptera.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy