Annons

Annons

opinion

Huvudledare
Världens skolflickor hotas. Från alla håll.

Detta är en huvudledare.Tidningens hållning är oberoende liberal.

Minnesstund för en av flickorna som dödades i attacken i Kabul.

Bild: Rahmat Gul

Annons

Omkring 85 döda, nästan alla av dem skolbarn – flickor – mellan elva och femton år. På söndagen begravdes de, en efter en, i traditionell muslimsk svepning. Det går knappt att föreställa sig fasan, och det är också målet med terrorn. Våld, och hot om våld, ska styra. Och ingen kan gå säker, inte ens barn.

Lördagens attack mot en flickskola i Kabul var den dödligaste i Afghanistan på över ett år. Den skedde också i ett känsligt läge, om det nu finns något annat tillstånd än kris för det sedan decennier krigsplågade landet. Före den 11 september kommer USA att dra tillbaka sina styrkor, har president Joe Biden meddelat. Så också Nato, och Sverige, som i snart tjugo år har funnits vid Mazar-e Sharif i norra Afghanistan för att hjälpa till att upprätthålla säkerheten för civilbefolkningen.

Har attacken i lördags något att göra med tillbakadragandet? Det är ännu oklart. Talibanerna i landet förnekar inblandning, men har knappast någon trovärdighet i frågan och pekas dessutom ut som ansvariga av presidenten Ashraf Ghani. Å andra sidan skedde den i en del av Kabul som mestadels befolkas av hazarer, en shiamuslimsk minoritet som tidigare varit måltavla för terrorgruppen IS.

Annons

Annons

Men även om gärningsmännen är okända råder det i vilket fall ingen tvekan om vilka som är utsatta, och vilka som kommer att fortsätta utsättas. Flickor som går i skolan och försöker skapa sig en framtid.

I synen på det – hotet som utgörs av utbildade och självständiga kvinnor – är terrorgrupperna i Afghanistan långt ifrån ensamma.

Den islamistiska terrorgruppen Boko Haram, vars namn betyder "västlig utbildning är en synd" och som främst finns i norra Nigeria, blev känd för resten av världen när över hundratals nigerianska skolflickor kidnappades från sin skola i april 2014 – många av dem för att aldrig mer återvända. En strategi som gruppen har upprepat under åren därefter, kombinerat med brutala attacker som har tagit tiotusentals liv och drivit två miljoner människor på flykt.

Ett sätt att utöva terrorism, förstås – om skolgången innebär en större risk än att inte gå i skolan finns det de som stannar hemma – men också i enlighet med de sharialagar som gruppen vill införa. Där kvinnor och utbildning inte går ihop.

Men också annat än terrorattacker har drabbat världens skolflickor detta år. Det som ingen kunde förutspå, men som har gjort att den positiva världstrenden med färre barnäktenskap och fler flickor i skolan har brutits. Och tyvärr också underlättat för terroristernas mål.

Annons

Nämligen pandemin, och de mer än ett år långa restriktionernas skadliga effekter för flickor – och förvisso också pojkar – i fattiga och demokratiskt bristfälliga länder.

Annons

Många flickor kommer helt enkelt aldrig att komma tillbaka till skolbänken när pandemin är över och restriktionerna lyfts. De får börja arbeta för att hjälpa till med försörjningen av familjen, men riskerar också att bli gravida eller giftas bort när skolans skyddande väggar försvinner.

Det sistnämnda är en av de största farorna, säger organisationer som arbetar med flickors rättigheter.

"FN:s befolkningsfond, UNFPA, räknar med att 13 miljoner fler flickor riskerar att giftas bort de kommande tio åren på grund av pandemin. Det är en ökning med drygt en miljon flickor om året, utöver de 12 miljoner som redan nu gifts bort varje år", skrev Plan International Sveriges generalsekreterare Mariann Eriksson i Göteborgs-Posten i februari. Flickors rättigheter har tappat 20 år av utveckling sedan pandemin bröt ut, konstaterade hon, och det krävs massiva insatser för att bryta den negativa trenden.

Annons

Några dagar före eid al-fitr, festen för att fira slutet av den muslimska fastemånaden, begravdes de afghanska barnen. Om det är början eller slutet på den våldsspiral som har blossat upp den senaste tiden är fortfarande för tidigt att säga. Men att färre barn kommer att våga sig till skolan i Afghanistan är ett faktum. Att trenden ser likadan ut – av olika skäl – i resten av världen är både en tragedi och ett misslyckande.

Annons

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy