Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Dödssiffran är ohygglig, dags för ett skifte i svensk narkotikapolitik.”

Under flera decennier har svensk narkotikapolitik byggt på förbud och bestraffning. Den linjen har nått vägs ände. Det är dags att ta intryck av Portugal och även Norge, som sannolikt kommer att avkriminalisera narkotika för eget bruk, skriver Ilan Sadé och Emilie Pilthammar, partiledare respektive partistyrelseledamot i Medborgerlig Samling.

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.

Med en ny politik, som fokuserar på behandling istället för förbud och straff, kan det finnas särskilda rum för rökheroinister.

Bild: Heiko Junge

Annons

Svensk narkotikapolitik har under flera decennier varit inriktad på förbud och bestraffning. Det uttalade syftet är att minska missbruket i samhället, men fakta talar sitt tydliga språk – bestraffningspolitiken inom det här området har nått vägs ände.

Den narkotikarelaterade brottsligheten utgör en enorm börda. Förbudspolitiken innebär förstås i sig att handlingar blir brottsliga och att statsapparaten måste arbeta med lagföring och bestraffning. Det är bara att gå in på en valfri tingsrätt och titta på listan över dagens mål för att bilda sig en uppfattning. Vidare kan alltifrån stölder till den synnerligen grova gängkriminaliteten ofta kopplas direkt till narkotika.

Sverige tillhör dessutom de länder i Europa som i förhållande till folkmängd har flest antal narkotikarelaterade dödsfall. Detta är en ständigt pågående tragedi, som inte minst drabbar många unga människor och deras nära och kära. Bland våra invånare som är 15 år och äldre dog år 2019 enligt Folkhälsomyndigheten 894 personer av narkotika- och läkemedelsrelaterade orsaker, vilket är en ohygglig siffra. Överdosering av opioider, där heroin ingår, är den vanligaste typen av dödlig, narkotisk förgiftning.

Annons

Annons

Sammantaget kan vi konstatera att förbuds- och bestraffningspolitiken inte har bevisat sin effektivitet. Eftersom det rör sig om regler som med straffsanktioner bestämmer vad vuxna människor ska göra med sig själva, menar vi att bevisbördan för att politiken är effektiv ligger på dem som påstår det. Det blir dessutom svårt att hävda att Sveriges regelverk möjligtvis kan förhindra ännu högre dödlighet och ännu värre misär, när vi har så många fler dödsfall i jämförelse med länder som för en annan politik.

Det är dags att Sverige gör upp med föreställningen att man kan förbjuda och straffa bort företeelser som inte nödvändigtvis är bra för alla inblandade, men som följer av människors egna val och preferenser.

Vid Medborgerlig Samlings senaste partistämma stod det klart att en stor majoritet av ombuden stödjer en avkriminalisering av eget bruk av narkotiska preparat, vilket är den enskilt viktigaste reformen som föreslås i vårt nylanserade narkotikapolitiska program. Samtidigt är detta inte mer dramatiskt än att Sverige därmed skulle återgå till den linje som gällde före 1988, då eget bruk kriminaliserades.

Skälen för avkriminalisering är uppenbara. Många människor, såväl tillfälliga brukare som missbrukare, drabbas hårt av att straffas och hamna i belastningsregistret. Andra sidan av myntet är att missbrukare har svårt att få hjälp, eftersom de per definition är brottslingar enligt lagen. Rättsväsendets resurser ska dessutom användas på rätt saker. Där ingår helt enkelt inte att lagföra vuxna människor för innehav av preparat för eget bruk.

Annons

Annons

Den internationella utblicken talar också sitt tydliga språk. Norge kommer efter flera års diskussioner sannolikt att avkriminalisera eget bruk med inspiration från Portugal, som avkriminaliserade detta för 20 år sedan och kombinerar en sådan politik med vårdinsatser. Efter avkriminaliseringen har den narkotikarelaterade dödligheten minskat ordentligt i Portugal. Vi ser även att dödligheten är lägre i länder som Nederländerna och Tjeckien, vilka är kända för att gå en annan väg än Sverige.

De resurser som frigörs genom en ny narkotikapolitik kan inriktas på skademinimering i form av ökad tillgång till motgift vid överdoser, sprutbytesprogram, säkra injektionsrum för grava missbrukare och substitutionsbehandling. Det är dags att slå in på en väg som förenar frihet, ansvar och missbruksvård, istället för att jaga efter ett mål som aldrig kommer att uppnås och offra personers ställning, försörjning, hälsa och liv i den fåfänga kampen. Det är dags för ett skifte i svensk narkotikapolitik.

Ilan Sadé

Ilan Sadé är partiledare för Medborgerlig Samling.

Emilie Pilthammar

Emilie Pilthammar är partistyrelseledamot i Medborgerlig Samling.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy