Läs mer om hur du kan skänka pengar till Hjärnfonden via ditt testamente

Stroke, Alzheimers sjukdom, epilepsi, migrän, Als, psykisk ohälsa, Aspergers syndrom och beroende är några exempel på sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som kan drabba hjärnan. Mer än var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid drabbas av hjärnans ohälsa. Hjärnans diagnoser utgör nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår.

Hjärnfonden samlar både in pengar för att finansiera den bästa svenska hjärnforskningen, samt arbetar med kunskapsspridning och påverkansarbete för hjärnans område. Kunskapsspridning om hjärnrelaterade frågor är enormt viktig. Fördomar och okunskap om hjärnans sjukdomar skapar onödig stigma och utanförskap. Det handlar om att skapa ett bättre bemötande, att alla möts av respekt och värdighet oavsett hjärna. Hjärnfonden driver också påverkansfrågor som handlar om att rädda liv genom att fler nås av preventiva insatser, nya behandlingar, bättre vård och omsorg.

– Forskningen på hjärnan är relativt ung. För 25 år sedan visste vi förhållandevis lite om hjärnan. Kunskapen om hjärnan har växt explosionsartat de senaste decennierna och under den här tiden har det gjorts enorma framsteg inom hjärnforskningen. Men vi är fortfarande bara i början och vi behöver se många fler forskningsgenombrott, säger Anna Hemlin.

Den tekniska utvecklingen har varit helt avgörande för att förstå hjärnan och hjärnrelaterad ohälsa. Tack vare avancerad avbildningsteknik kan vi analysera gener, celler och hela den aktiva hjärnan. I samband med dessa tekniska förutsättningar bildades Hjärnfonden 1994. Sedan 1996 har man delat ut ungefär 845 miljoner kronor till forskningen genom att finansiera över 1400 forskningsprojekt i Sverige.

– Jag önskar att Hjärnfonden inte behövde finnas, men det finns ett jättestort behov eftersom hjärnans sjukdomar är så otroligt vanliga. En miljon plågas av migrän eller har en beroendesjukdom, var tionde barn föds med någon form av hjärndiagnos, närmare 150 000 personer lider av en demenssjukdom, 70 000 personer sjukskrevs sig på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa 2019, ja listan kan göras lång, berättar Anna Hemlin.

Inom vissa områden har hjärnforskningen gjort stora framsteg. Äntligen närmar man sig att få världens första läkemedel som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Ett nytt läkemedel mot migrän har underlättat livet för många drabbade, samtidigt som framsteg inom forskningen ger hopp till både stroke- och Parkinsondrabbade. Under 2020 delade man ut 89,6 miljoner kronor till olika forskningsprojekt med hjälp av månadsdonationer från privatpersoner, bidrag från företag och testamentesgåvor.

– Genom att testamentera till Hjärnfonden gör du en livsviktig insats. Du bidrar till att forskningen kring hjärnan kan drivas mot nästa viktiga genombrott. Så att människor slipper ryckas bort från varandra i förtid, säger Anna Hemlin.

Läs mer om hur du kan skänka pengar till Hjärnfonden via ditt testamente