Annons

Annons

Burlöv

Han blir sist kvar på Sockerbruket – fabriken stängs efter 153 år

Om ett år stänger Sockerbruket i Arlöv för gott. Nils-Håkan Algotsson blir den som släcker lyset. Han tog Sydsvenskan i hand och ledde oss genom ett av Skånes mest levande industriminnen.

Nils-Håkan Algotsson blir siste man kvar på sockerbruket, han håller i stängningen. ”Rent och snyggt ska här bli. Alla ledningar, golv, lokaler ska rensas helt från socker”, och alla maskiner ska demonteras säger han.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

Nils-Håkan Algotsson tar oss till platsen som mer än något annat symboliserar Arlövs sockerbruk för honom. Den gamla entrén, tegelvalvet som sockerbrukarna strömmade in och ut genom varenda arbetsdag.

Ovanför den sitter originallamporna kvar, komplett med Svenska Sockerfabriks-aktiebolagets tre små kronor, en över varje bokstav i ”SSA”.

Men så tar det stopp i berättandet. Varför i all världen står årtalet 1960 inmurat där uppe på fasaden?

Nordic Sugars produktionschef, anställd här sedan 1975, blir tvungen att ringa en vän. Sin pappa Georg Algotsson, en mycket pigg 88-åring som svarar hemma i Lomma.

Originallamporna sitter kvar ovanför gamla entrén. Över varje bokstav sitter en liten krona, men på 1960-talet byttes de ut mot små fyrkanter. Se där, en ledtråd till gåtan om årtalet på väggen.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

Annons

Pappa började på bruket i september 1949 som elektrikerlärling. Han klev av som elchef 1998. Lägger man ihop deras arbetsår så har de vandrat på klibbiga fabriksgolv här i över hälften av brukets 152-åriga historia.

– Fast pappa var faktiskt en vända utanför grindarna, på BPA [det LO-ägda byggbolaget]. När de ringde och ville ha tillbaka honom tyckte han att det passade bra.

Årtalet på väggen, då? Självklart har pappa Georg ett svar på gåtan, men det återkommer vi till.

Georg Algotsson började på Sockerbruket 1949 och jobbade där fram till 1998, med undantag för två år.

Bild: Bengt Arvidson

Ovanför en dörr alldeles intill sockerbrukets kontrollrum sitter skylten ”Captain Algotsson”. Det är här som Nils-Håkan Algotsson haft sitt kontor de senaste åren och det är här han kommer bli kvar till dess att bruket stänger.

Annons

Redan 1975 började även han som elektrikerlärling på bruket och gick i sin pappas fotspår. Under sju år var de på samma avdelning innan Nils-Håkan gick vidare till produktionssidan. Han inledde som försteman innan han blev verkmästare och till slut produktionschef i samband med övergången till ett enda kontrollrum som övervakar all tillverkning i fabriken.

Annons

”För mig har det alltid varit mycket maskiner och det har jag alltid tyckt varit intressant. Som ung var jag motor- och maskinintresserad så det var perfekt att komma hit”, säger Nils-Håkan Algotsson.

Bild: Jonas Nyrén

Mitt i nedmonteringen går fabriken på maxkapacitet. Sommaren är högsäsong för den sockerlösning som dominerar produktionen i Arlöv.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

Runt omkring honom har personalstyrkan ständigt minskat, men för egen del har han fått mer ansvar. Något som bidragit till att han snart går in på sitt 47:e anställningsår.

– Jag har sett att jag har haft en möjlighet att utvecklas hela vägen. Sedan har jag också alltid haft väldigt roligt på jobbet och trivts bra, säger han.

Annons

Det var 1869 som ett antal köpmän från Malmö med Edward Engeström i spetsen bildade bolaget Malmö Sockerfabriks AB och uppförde sockerbruket i Arlöv. Placeringen bestämdes främst av tillgången på vatten genom Sege å och närheten till järnvägen och Södra stambanan.

Den mest dramatiska dagen i historien inträffade på trettondagsafton 1896 då stora delar av Sockerbruket brann ner. Hela fabriksbyggnaden totalförstördes men byggdes upp igen på mindre än ett år. Sockerbruket i Arlöv blev därmed Sveriges modernaste och landets största fabrik.

Idag passerar 120 anställda genom entrén till bruket. Samtliga har erbjudits att följa med till den utbyggda anläggningen i Örtofta.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

Många historiska rester står kvar, som den här väldiga behållaren. Idag kommer allt socker som används här från Örtofta.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

Runt tjugo sockerbruk fanns i Skåne i början på 1900-talet.

Under 1950-talet sköljde en rationaliserings- och effektiviseringsvåg över sockerindustrin, som en följd av att sammanslutningen Svenska sockerfabriksaktiebolaget, SSA, hade bildats. Mindre bruk fick stryka på foten medan en koncentration gjordes till de största. I Arlöv innebar förändringen att sockerbruket blev ensamt i landet om raffineringen (där råsockret rensas och färgas av).

De goda tiderna varar sällan för evigt. Sedan SSA tog steget in i en internationell koncern i mitten på 90-talet har nedläggningsrykten vädrats i omgångar i Arlöv. Ett definitivt besked kom i mars 2019.

Annons

– När beslutet var taget kändes det lite tragiskt. Men vi har ju levt med ett visst nedläggningshot i många år. Det har ju räknats på oss åtminstone vart tionde år, om det gick att lägga ner Arlöv, menar Nils-Håkan Algotsson.

Ibland klumpade råsockret ihop sig under lagringen. Dessa klumpar, ”knutsmältorna” hade en egen vagn.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

Flytten till Örtofta är redan pågående. Flera våningsplan står tomma. I vissa hallar hörs bara suset av fläktar.

I Norra raffinaderiet visar Nils-Håkan Algotsson ett stort hål i golvet och ett tillfälligt ihoplappat tak. För några helger sedan lyfte man med en specialkran ut en kokpanna som numera ingår i utbyggnaden i Örtofta.

När den 22 ton tunga pannan skulle lämna femte våningen så fick den ta vägen genom taket.

Annons

Samtidigt går fabriken också på högvarv i andra utrymmen.

Nils-Håkan Algotsson visar hur en av kokpannorna (lika stor som den som syns här) lyftes upp genom taket.

Bild: Jonas Nyrén

Den ledande produkten på bruket i dag är sockerlösning som säljs till dryckesindustrin och tillverkare av andra sötade varor.

– Vår dåvarande fabrikschef Torsten Ryhl var i stor utsträckning pappa till den utvecklingen. Det gjorde att vi kunde binda upp kunder på ett mycket säkert sätt. De slapp göra egna stora investeringar och kunde istället blanda ut de egna ingredienserna med vår sockerlösning.

Annons

Under högsäsong skickar Nordic Sugar i Arlöv nära 250 ton sockerlösning dagligen med tåg till Coca Colas produktion i Stockholm.

Annons

Sirap är den näst största produkten och sedan kommer specialprodukter som florsocker, pärlsocker och bitsocker.

Helen Svensson vid produktionslinjen där man den här dagen tillverkar Bifor, en söt produkt som ges till bin för att de inte ska äta upp honungen.

Bild: Jonas Nyrén

Brukets historia kan även berättas genom alla sockerförpackningar som passerat revy.

– Alla tvåstycksförpackningar med bitsocker som man såg på hotell, restauranger, portionspåsarna på flygen och mycket annat, det kom härifrån, säger Nils-Håkan Algotsson.

I Norra raffinaderiet görs ett självklart stopp vid fabrikens svarta raritet: trappan som leder hela vägen genom fabrikens fem våningar. Bevarad ända sedan bruket byggdes upp efter branden 1896.

Möjligen är den i så fint skick för att många arbetare istället tog den så kallade ”pater noster-hissen”, som lär ha flyttats hit efter att ha tjänstgjort på Baltiska utställningen i Malmö.

Annons

Annons

– Den gick runt, runt, hela tiden och hade inga dörrar. Det var bara att hoppa på och av, berättar Nils-Håkan när vi stannat på platsen där den en gång gick oavbrutet.

Trappan har sin egna bevarandeplan och lär bli intakt även när den här platsen förvandlas till något nytt.

Bild: Jonas Nyrén

Vi vandrar förbi försvunna produktionslinjer för bitsocker.

Som mest producerades 50 000 ton bitsocker varje år, en del gick till och med på export till Mellanöstern. Idag görs 5000 ton om året, till landets åldrande konsumenter av produkten.

Med Arlövs stängning försvinner också bitsockertillverkningen från Sverige. Nordic Sugar flyttar den till Tyskland.

När vi ändå är inne på ämnet - blir det dags att räta ut frågetecknet kring årtalet som fick Nils-Håkan Algotsson att ringa till sin pappa.

Annons

Inget är mer förknippat med Arlöv än den lilla fyrkanten. Framgången var så stor att årtalet fått en plats på fasaden bredvid fabrikens byggnadsår.

Annons

Georg Algotsson berättar att 1960 går till Arlövshistorien som året då det lättlösliga bitsockret kom.

Innan dess var bitarna så hårda att man nästan behövde hoppa på dem för att få dem att dela sig.

Förpackningsstationen för bitsocker under 1960--talet. Foto: Nordic Sugar

Georg Algotsson var med om att införa nymodigheten, och den fick en oväntad konsekvens.

Det lättlösliga bitsockret skapades genom att sockermassan vibrerades ner i formar som sedan torkades med högfrekventa radiovågor. Allt gick bra så länge TV1 var landets enda kanal. När TV2 kom, 1969, låg frekvensen så nära den som bruket använde att sändningarna stördes ut för många i Arlöv.

Annons

– Folk ringde ut till tv-tornet vid Jägersro och sa att tv:n inte fungerade. ”Det är bara att ringa till sockerbruket”, svarade de. Sedan var det jag som fick samtalen.

Georg Algotsson minns åren då sockerbruket myllrade av människor. Över tusen arbetare var på plats då betorna togs emot på hösten, många av dem säsongsarbetare som bodde i baracker på området. Och som ett startskott för betkampanjen tändes den enorma skylten på fabrikstaket, där det stod ”Sockerbolaget” i neonröd skrivstil.

Annons

Frågan är om så här mycket erfarenhet av sockerproduktion tidigare har samlats på en bild. Georg Algotsson och hans son Nils-Håkan Algotsson.

Bild: Bengt Arvidson

Södra raffinaderiet med den klassiska neonskylten på taket av byggnaden. Bilden är från 1957. Foto: Nordic Sugar

Annons

– När ångan strömmade upp över taken, blev det som en dimma över den här röda skylten, det lyste som eld. Då var betbruket igång, minns Georg Algotsson.

Att nya tider väntar på sockerbruksområdet är oundvikligt. Georg Algotsson väljer att se det från den humoristiska sidan.

Annons

– Jag brukar säga att det som jag har varit med och byggt upp är det som Nisse nu plockar ner.

I januari nästa år inleds en testperiod i Örtofta, då även överflyttningen av personal från Arlöv startar. Ett halvår senare ska maskinerna här ha stannat.

Alla i Arlöv har fått erbjudande om att följa med till Örtofta, men alla kommer inte att göra det.

En av dem är produktionschef Nils-Håkan Algotsson. Han har tagit på sig ett unikt uppdrag – att ansvara för den slutliga utflyttningen. Det blir han som släcker lyset för gott.

– Även om man kan se det som tragiskt så kommer jag att få vara med ända in i mål. Jag kan inte säga att jag ser fram emot det, men jag ser det som en spännande uppgift.

Det har bland annat krävts att han fått vidareutbilda sig.

– De satsar på en ännu, säger han med ett leende.

För Nils-Håkan Algotsson var valet enkelt när han erbjöds hålla i stängningen och sedan gå i pension. ”Vad ska jag göra i Örtofta i ett och ett halvt år?”, säger han.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

Annons

Nils-Håkan Algotsson växte upp i Åkarp och återvände dit när han själv skaffade familj och fick två döttrar. När han och sambon Karina Adamsson nu har lämnat villan för att flytta till Malmö så har hans barn gjort precis som sin far och farfar en gång gjorde – återvänt med sina familjer till Åkarp.

På sin takterass i Västra hamnen ska Nils-Håkan Algotsson njuta av en ny tillvaro – kanske med en kopp i ena handen.

– Kaffe dricker jag inte, men när jag tar en kopp te så använder jag alltid bitsocker. Fyra bitar ska det vara.

.

Flygvy över fabriksområdet i Arlöv på 1920-talet. Foto: Nordic Sugar

Fakta

12 årtal i Sockerbrukets historia

1869 Några köpmän från Malmö bildar Malmö Sockerfabriks AB och beslutar sig för att uppföra bruket i anslutning till Segeå och järnvägen.

1896 På trettondagsafton brinner Sockerbruket ner och totalförstörs, men ett värdefullt råsockermagasin räddas. På mindre än ett år byggs en ny fabrik upp och i november samma år kan den tas i bruk.

1907 Svenska Sockerfabriks AB, SSA, bildas och Arlövs sockerbruk blir en del av sammanslagningen.

1939 När bränsle började ransoneras togs beslutet i Arlöv att lägga ner toppsockertillverkningen. Den hade länge varit brukets huvudsakliga produkt.

1958 Sista betkampanjen körs i Arlöv.

1960 Adantfabriken startas och där kan man bland annat tillverkas upp till 70 ton bitsocker om dagen.

1962 Sirapsflaskan var den första av SSA:s produkter som fick en plastförpackning. Sirapsflaskan gjorde succé och prisades 1962 för bästa förpackning.

1965 SSA ändrar sin logotyp. Tre kronor som funnits i logotypen ersätts av tre sockerbitar.

1993 SSA blir danskägt sedan Danisco köpt bolaget.

2006 Arlövs och Örtoftas sockerbruk är de enda kvarvarande i Sverige sedan Köpingebro läggs ned.

2009 Danisco säljer sin sockerverksamhet till tyska Nordzucker.

2019 Beskedet om att flytta Arlövs produktion till Örtofta kommer. Stängningen i Arlöv fastställs till 2022.

Annons

Annons

Foto: Nordic Sugar Vy från 1951

Sockerbruksparken och Södra raffinaderiet. Foto: Nordic Sugar

Annons

Foto: Nordic Sugar Vy över Sockerbruksområdet från 1938.

Annons

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy