Malmö är en krigszon. Nej, jag talar inte om det som Björn Ranelid brukar åsyfta, utan den för varje sommar uppblossande konflikten mellan människa och fiskmås. Vi väcks av skrän, känner vinddragen från en för nära flaxande främling eller blir bajsade på vid Scaniabadet. Visst, att gnälla på måsar är lite som att störas över krogliv och kyrkklockor, en typ av klagosång jag föraktar. Och deras närvaro i Malmö är inte bara av ondo: ibland har deras ljud känts som en trevlig påminnelse om stadens närhet till vattnet, det skapar kustkänsla också för oss utan havsutsikt. Lite som Orups måsar i Magaluf, som skrattar sig hesa och bidrar till allmänt härlig och somrig stämning.