Annons

Annons

Vellinge

Parets miljontomt i Höllviken kapades med falskt gåvobrev

Chocken blev stor när Lantmäteriet meddelade att familjen Cronholm Grolls miljontomt i Höllviken hade skrivits över på en kvinna i Stockholm. Liksom i fallet med mäklaren som stal en död mans fastighet hade lagfarten kapats. Rättstvisten har kostat paret – både psykiskt och ekonomiskt.

– Skandal hur lättfärdigt Lantmäteriet godkänner det här, säger 78-åriga Barbro Cronholm Groll.

"Man tror att man kan utnyttja de äldre och svaga, de som inte kan värja sig. Men då visste de inte vem jag var", säger Barbro Cronholm Groll om trenden att bedragare ofta siktar in sig på åldringar.

Bild: Micaela Landelius

Annons

Nattregnet dröjer kvar i mossan och tallskogen står tät på naturtomten bakom Barbro Cronholm Grolls villa i Höllviken.

Marken har en lång historia i familjen. Den ägdes av släkten för närmare ett sekel sedan, såldes sedan en vända och köptes därefter tillbaka av hennes man Rudolf Groll i början av nittiotalet. Idag är området på knappt tusen kvadratmeter värderat till åtskilliga miljoner.

Barbro Cronholm Groll är själv bosatt på fastigheten intill den aktuella tomten, medan hennes man Rudolf lever i Berlin. I slutet av april skickade Lantmäteriet ett brev till hans hemadress i Tyskland med ett chockartat budskap: marken hade överlåtits till en kvinna i Stockholm.

– De hänvisar till ett gåvobrev där underskriften är förfalskad. Den har inte ett streck med min mans underskrift att göra, säger Barbro Cronholm Groll, som menar att flera detaljer i dokumentationen borde ha fått myndigheten att slå larm direkt.

Annons

1. Fakturorna för lagfarten betalas av en konsultfirma i Stockholm, som inte haft omsättning på två år.

Annons

2. I ytterligare ett dokument intygar en man på annan ort i huvudstadsområdet att Rudolf Groll är ogift.

– Skandal hur lättfärdigt Lantmäteriet godkänner det här. De har med stora värden att göra, säger Barbro Cronholm Groll.

– Man borde ha bättre kontroll och ett system för samarbete med andra myndigheter.

"Jag kan inte förstå att en tingsrätt kan tillåta att den som bedrar får avgöra vem som ska betala rättegångskostnaderna. Offret som blivit kapad ska betala", säger Barbro Cronholm Groll.

Bild: Micaela Landelius

Via sin advokat överklagade paret Lantmäteriets beslut i Malmö tingsrätt. Parallellt lämnade de också in en stämningsansökan mot kvinnan i Stockholm om vem som har så kallat bättre rätt till fastigheten.

Annons

– Vi har enorma advokatkostnader, oförskyllt. Vi har blivit bedragna och det är vi som ska betala för att få tillbaka vår rättmätiga ägodel. Förutom alla nerver och allt elände, säger Barbro Cronholm Groll.

Tingsrätten har godkänt överklagandet, vilket innebär att fastigheten har återgått till Rudolf Groll. Kvinnan som utsetts till tillfällig ägare medgav talan, men yrkade samtidigt att rättegångskostnaderna skulle splittas mellan parterna, vilket tingsrätten godkände.

Annons

Den frågan ska nu avgöras i nästa instans, hovrätten.

– Jag kan inte förstå att en tingsrätt kan tillåta att den som bedrar får avgöra vem som ska betala rättegångskostnaderna. Offret ska betala – för att han har blivit kapad, säger Barbro Cronholm Groll.

Parallellt startar polisen en bedrägeriutredning. Ärendet kommer inom kort att överlämnas till åklagare för beslut om åtal ska väckas, enligt förundersökningsledaren Anna Jense.

Hur många ärenden om kapade lagfarter får ni in?

– Det har skett förut, men är inte vanligt. Inget som ökat, säger hon.

Tomten på knappt tusen kvadratmeter ägdes av Barbro Cronholm Grolls familj redan på 1930-talet.

Bild: Micaela Landelius

Annons

Familjen Grolls lagfart är emellertid den andra fastigheten på Näset som kapats. Sydsvenskan har tidigare berättat om fallet med mäklaren i Ljunghusen, som stal och sålde en död mans fastighet med ett falskt gåvobrev.

Annons

Parets advokat Sven Lindblom hoppas att en lagändring ska sätta stopp för en bedrägeritrend som utöver personliga tragedier också medför enorma samhällskostnader.

– Väldigt problematiskt att det går att utföra en lagfartskapning och sådan skada så enkelt. Det behövs skarpare skyddsmekanismer hos Lantmäteriet, säger han.

Frågan har i många år och med viss framgång drivits av bland annat riksorganisationen Villaägarna.

• 2010 blev Lantmäteriet skyldiga att per brev underrätta fastighetens tidigare ägare om lagfarten övergått till någon annan. Underrättelsen sker i efterhand, det vill säga efter att ansökan redan gått igenom som i fallet med paret Groll.

• Sedan 2016 kan ägaren också få direktmeddelanden elektroniskt om någon ansöker om lagfart på hens fastighet genom att ansluta sig till en tjänst hos myndigheten.

Annons

Men Villaägarna lobbar för att säkerhetsnätet skärps ytterligare. Bland annat genom att information till ägaren går ut omedelbart när någon gör en lagfartsansökan, och att även närstående underrättas i ärenden som rör äldre släktingar (som i fallet med mäklaren i Ljunghusen).

Barbro Cronholm Groll är besviken på det hon ser som grova brister i Lantmäteriets säkerhetsnät. Fler turer i rätten väntar, men familjen har lyckats häva myndighetens beslut att överlåta deras mark på en kvinna i Stockholm.

Bild: Micaela Landelius

Annons

David Fridh, jurist på Lantmäteriet, menar att det inte är riktigt så enkelt: lagarna och regelverken skiljer sig stort mellan olika europeiska länder.

– I Sverige avgör det bakomliggande avtalet om det är en giltig överlåtelse. Vi granskar att de formella kraven för registreringen är uppfyllda, säger han.

Annons

– Däremot går inte myndigheten in och gör kontroll av de som undertecknat. Man kommer inte in på plats och legitimerar sig som i en del andra länder.

Ser du att ni behöver skärpa upp säkerheten efter de båda fallen i Vellinge kommun?

– Vi på Lantmäteriet skulle gärna se ett regelverk som innebär att du undertecknar överlåtelsehandlingen med e-legitimation, och får en kontroll redan i systemen. Effektivt och betydligt mer rättssäkert, säger David Fridh.

Ett system som redan finns i flera länder, och i nuläget utreds av andra till följd av problem som uppstått senaste året när pandemin försvårat fysiska möten.

Hur ser du på förslaget att även närstående underrättas?

– Det finns inte några rättsliga skyldigheter att göra det. Frågan är: finns det möjligheter rent juridiskt, praktiskt, ekonomiskt? Behövs det en lag- eller förordningsändring? Vilka eventuella risker skulle det innebära? Det måste utredas.

Sydsvenskan har också sökt kvinnan bakom gåvobrevet, som inte vill kommentera marktvisten i Höllviken.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy