I direktsändning inför miljontals åskådare föll den danske fotbollsstjärnan Christian Eriksen ihop livlös på Parken i Köpenhamn. Bilderna som visar hur Eriksen snabbt fick ett akut omhändertagande, med bland annat hjärt-lungräddning och defibrillering, har setts runt om i Europa och gjort att behandling av hjärtstopp fått stor medial uppmärksamhet.

Vi var många som omtumlade följde händelsen i realtid och som efter en knapp timme kunde ta del av rapporterna från Rigshospitalet om att Christian Eriksens tillstånd var stabilt. Han fick snabbt bästa tänkbara hjälp av rådiga människor. Det är en hjälp de allra flesta som drabbas av hjärtstopp inte får.

Varje dag inträffar 16 hjärtstopp i Sverige där hjärt-lungräddning påbörjas utanför sjukhus, drygt 70 procent sker i hemmet. Hur många som drabbas utan att få hjärt-lungräddning är mer osäkert. Endast 2 av de 16 som får behandling överlever, vilket innebär att varje dag dör minst 14 personer i hjärtstopp utanför sjukhus. Så behöver det inte vara.

Vi har alla under det senaste året tvingats vänja oss vid dagliga rapporter om antal döda. Andra halvåret 2020 dog enligt Socialstyrelsen 19 personer/dag i covid-19. Under samma period dog varje dag 70 personer i hjärt-kärlsjukdomar, varav fler än 14 i hjärtstopp med påbörjad hjärt- och lungräddning utanför sjukhus. Om det rapporterar medierna inte särskilt mycket. Men den dramatiska livräddningen av Christian Eriksen i direktsändning fick nog många att börja fundera.

Det behövs en kraftfull samhällssatsning för att fler ska överleva ett hjärtstopp. Många av de tiotusentals som utbildats i hjärt-lungräddning varje år får aldrig chansen att rädda livet på en granne eller kollega eftersom de inte får information om att deras hjälp behövs.

Många utplacerade hjärtstartare används inte, trots att de finns i närheten av den drabbade.

Det europeiska hjärt-lungräddningsrådet ERC skriver i sina riktlinjer It takes a system to save lives och detta behöver det svenska samhället inse.

• Politiker generellt bör satsa mer på hälsofrämjande insatser som kan förebygga hjärt-kärlsjukdom.

• Politiker på nationell, regional och kommunal nivå bör avsätta resurser så att överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus kan öka från dagens 11 procent till 20 procent före år 2030.

• Det bör finnas en instans som har ansvar för att erbjuda alla i samhället utbildning och årliga repetitioner i hjärt-lungräddning. Det är särskilt viktigt att alla elever inom grundskolan och gymnasiet utbildas och att det säkerställs att detta verkligen sker. I Danmark är det obligatoriskt med utbildning i hjärt- och lungräddning i samband med att man tar körkort. Kanske något för Sverige att ta efter?

• Landets samtliga regioner bör besluta om att räddningstjänst/polis larmas ut vid hjärtstopp, som ett komplement till ambulans. Idag skiljer det mycket mellan olika regioner.

• Landets samtliga regioner bör se till att frivilliga livräddare (sms-livräddare) larmas ut vid hjärtstopp. Detta är i linje med de nyligen publicerade europeiska riktlinjerna för hjärt-lungräddning. Även här skiljer det idag mycket mellan olika regioner.

• Alla hjärtstartare bör registreras i Sveriges hjärtstartarregister och fler göras tillgängliga dygnets alla timmar. Idag finns de flesta hjärtstartare bakom lås efter kontorstid.

• Riksdagen bör anta en nationell strategi för var och hur hjärtstartare ska placeras. Idag sker detta ofta på privatpersoners och föreningslivets initiativ.

Idrottsparken i Köpenhamn var väl förberedd på att någon kan få hjärtstopp. Det är nog också Sveriges största fotbollsarenor, men längre ned i divisionerna ser det annorlunda ut, och så är det också i samhället i stort.

Sverige behöver en mer jämlik utlarmning av räddningstjänst/polis och frivilliga livräddare vid hjärtstopp. Det ska inte bero på vilket postnummer man har eller i vilken region man bor.

Det behövs politiska beslut och systematiska samhällsåtgärder om fler ska överleva hjärtstopp.

SKRIBENTERNA

Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung

Henrik Wagner, medicinskt ansvarig vid Svenska HLR-rådet

Johan Israelsson, ordförande i Svenska HLR-rådets arbetsgrupp för vård efter hjärtstopp

David Fredman, driftsansvarig för frivilliga livräddare, så kallade sms-livräddare

Stefan Jutterdal, överlevare efter hjärtstopp

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.