Annons

Annons

Staffanstorp

Tandfynd vittnar om fornstadens äldsta invånare

En mer än tvåtusen år gammal tand bekräftar forntidsboplatsen Uppåkras uppkomst.

Fyndet gjordes av mellanstadieeleven Ines Roos Bengtsson och ses som en viktig bit i pusslet kring Uppåkras och Nordens tidiga historia.

13-åriga Ines Roos Bengtsson var den som gjorde det unika tandfyndet vid ett besök på arkeologiskolan i Uppåkra 2019. Här ses hon tillsammans med Sofia Winge, arkeolog och vetenskapspedagog på Uppåkrastiftelsen.

Annons

Det var när Ines klass från Nyvångsskolan i Dalby besökte arkeologiskolan på Uppåkra i juni 2019 som hennes nyfikna ögon fick syn på något i jorden som visade sig vara en tand.

Efter två år av analyser och undersökningar, bland annat kol-14 datering, kunde det konstateras att tanden var minst 2.100 år gammal.

Tanden var dessutom en mjölktand, vilket betyder att den tappats av ett barn.

I Uppåkra mellan Malmö och Lund låg Nordens största järnåldersboplats från cirka år 100 före Kristus och under mer än tusen år.

Arkeologiska undersökningar har pågått under många år, ofta i mindre skala på grund av finansieringssvårigheter. Så här långt har omkring 0,2 procent av boplatsens yta undersökts genom utgrävningar.

Rekonstruktion över hur bebyggelsen vid Uppåkra – den största boplatsen i Norden under järnåldern – kan ha sett ut. Illustration: Uppåkrastiftelsen

Annons

Annons

– Det roligaste med Ines fynd är att vi äntligen har hittat lämningar efter människor som har levt vid tiden för Uppåkras äldsta fas.

– Men det allra viktigaste är att tanden visar på potentialen för vidare forskning. Om ett så här viktigt fynd kan göras med relativt enkla metoder – vad återstår då att finna i de 99,8 procent av Uppåkra som inte är utgrävda, säger Dick Harrison, professor i historia vid Lunds Universitet och medlem i det vetenskapliga rådet vid Uppåkrastiftelsen.

– Det här borde vara en väckarklocka till alla ansvariga myndigheter om vad man borde göra. Här ligger fantastiska saker och väntar på oss om man bara bestämmer sig för att satsa, fortsätter han.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds Universitet och medlem i det vetenskapliga rådet vid Uppåkrastiftelsen. Foto: Uppåkrastiftelsen

Annons

Uppåkra har tidigare undersökts med hjälp av georadar och magnetometer. Instrumenten, som kan avläsa vad som finns under marken, har bland annat visat på utbredningen av bebyggelsen, var olika byggnader legat och spår efter olika verksamheter.

Annons

Men lämningar efter dem som bodde på platsen har varit mer sällsynta. Exempelvis har man ännu inte hittat de omfattande gravfält som tros finnas i anslutning till boplatsen.

– Vi har hittat massor av materiella lämningar från vad människor ägnat sig åt, som produktion och kult. Men vi har ännu inte hittat några gravar, vilket är ett mysterium. Tanden är den äldsta kända lämningen efter en individ. Det har stor symbolisk betydelse, säger Dick Harrison.

Vid Uppåkra verkar Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center, vars syfte är att förmedla platsens historia. Som en del i verksamheten får tusentals skolbarn varje år prova att gräva som riktiga arkeologer, med möjlighet att hitta autentiska föremål.

Ines Roos Bengtsson visar tanden hon hittade, ett fynd som härrör från Uppåkras äldsta kända invånare. Foto: Uppåkrastiftelsen

Annons

Det var alltså vid ett sådant tillfälle 2019 som Ines Roos Bengtsson, idag 13 år, gjorde fyndet av tanden.

Annons

– En av punkterna på min ”bucket list” var att jag gärna skulle vilja omnämnas i historieböckerna, säger Ines Roos Bengtsson som genom fyndet tror sig kunna stryka den punkten.

|| En bucket list är engelska och kan översättas som en samling mål, drömmar och önskningar att uppnå under din livstid.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy