På sjätte våningen i Jefasthuset i Höganäs bor Yvonne och Carl-Olle Hansson. De vet en hel del om kärlek och relation. Den 23 juni i år var det 60 år sen de sa ja till varandra i Brunnby kyrka.

Diamantbröllopsdagen har inte firats än. Carl-Olle Hansson råkade nämligen gå och trilla kort dessförinnan och hamnade på sjukhus med en bruten axel och en bruten höft.

Men i slutet av juli är det dags. Då blir det fest hemma hos dottern Anette Harvey i Viken.

Vi tar det från början. Sommaren 1958 var båda singlar. Carl-Olle Hansson hade nyss brutit med en annan kvinna och var på jakt.

På den tiden raggade man på Kochs konditori som låg mitt emot Arnbergs korsettfabrik på Storgatan.

– Min storasyster hade kaféet och jag hjälpte till, berättar Yvonne Hansson.

Så fort Carl-Olle klev in lade han märke till Yvonne.

– Hon var snyggt klädd så jag gick fram och pratade med henne och frågade: "Var kan vi träffas?"

Detta måste ha varit en fredag.

– Jag svarade: "I Folkparken i morgon, ska du dit?", berättar Yvonne.

På lördagar var Folkparken ett eldorado för danssugna unga i Höganäs. Yvonne var där med sina väninnor och undrade om den unge snygge mannen skulle dyka upp. Det gjorde han.

– Alla andra hade kostymer och slips. Carl-Olle kom i tröja och var så himla snygg. Han liknade James Dean.

Carl-Olle bjöd upp och sen var det klippt.

– Vi bestämde oss direkt.Han var så lugn och inte som andra pojkar.

Var han bra på att dansa?

– Nej, inte då. Det blev bättre sen, säger Yvonne och skrattar.

Ett år senare förlovade de sig på Marienlyst i samband med goda vänners bröllop. Och 1961 var det dags för bröllopet.

– Det var bara lycka.

Bröllopsfesten hölls naturligtvis på Kocks konditori som dagen till ära hade pyntats. Samma år kom dottern Anette till världen. Och paret svetsades samman ännu mer.

Men 1963 hände olyckan som så när kostade Carl-Olle livet. Han var 22 år och hade ett uppdrag som snickare på Höganäsbolaget när han föll från en byggnadsställning nio meter rätt ner i ett betongschakt. Olyckan blev omskriven i lokalpressen och Carl-Olle svävade mellan liv och död.

– Det var en bult som fick fatt i min strumpa. Jag slog ansiktet i väggen och föll sen. Jag var medvetslös i tre veckor, berättar Carl-Olle.

Han fick men för livet av olyckan. Frakturerna i ansiktet och i armen läkte, men han blev blind på ena ögat och fick nersatt hörsel. Det kan låta märkligt men både han och Yvonne menar att olyckan svetsade dem samman ännu mer som par.

– Tack vare Yvonnes hjälp så blev det en sådan sammanhållning, säger Carl-Olle.

När Yvonne hämtade Carl-Olle på Ängelholms sjukhus hade hon dottern Anette med sig.

– När jag fick se henne brast jag i gråt, säger Carl-Olle.

Hur håller man liv i äktenskap i 60 år?

– Vi gör allting tillsammans. Många har sagt det till oss och frågar hur vi kan hålla ihop. Men det är vi två. Vi kommer väldigt bra överens, säger Yvonne.

De pratar mycket med varandra.

– Jag brukar säga det till min dotter. Prata ut istället för att ha funderingar, säger Yvonne.

– Och säg godnatt när ni går och lägger, säger Carl-Olle.

Grälar ni aldrig?

– Livet går inte på en räls. Vi kan bli arga, säger Yvonne.

– Jag är rätt lugn, men hon har temperament, inflikar Carl-Olle och skrattar.

Kan ni fortfarande bli överraskade av varandra?

– Nej, svarar båda blixtsnabbt med en mun.

Livet har tuffat på och paret nämner sina många utlandsresor som höjdpunkter. Alcudia på Mallorca är deras favoritresmål. Men även Turkiet, Grekland och Kanarieöarna gillar de.

I fjor sommar drabbades Carl-Olle av en stroke. Han satt i fåtöljen när överläppen blev förlamad.

– Jag sa direkt till Yvonne, ring ambulans.

Det blev en månad på sjukhus. Men när han kom hem efter rehaben så kunde han gå. Och även om stroken har satt spår så är huvudet helt intakt.

Lagom till de skulle fira sin 60-åriga bröllopsdag var det klippt igen. Carl-Olle föll i hemmet och bröt både axeln och höften. Det är därför firandet har fått skjutas upp lite.

– Du kämpar och har ett gott humör, säger Yvonne och klappar ömt sin man på armen.