När medierapporteringen har gått vidare till nästa stora händelse och uppdateringarna i sociala medier har blivit färre dyker de upp, de konstnärliga försöken att tolka och förstå mänsklighetens stora trauman. Händelserna i Norge den 22 juli 2011 har skildrats av både överlevare och konstnärer utan personlig relation till terrordådet – men kan vem som helst göra anspråk på kollektiva sår?