Annons

Annons

Skåne

Varma dagar och många nybörjare på havet ökar trycket på sjöräddarna

En man som drar ut på vattenskoter klockan tio på kvällen i bara shorts och linne och inte kommer tillbaka. Eller det motsatta – en seglare som förvarnar i god tid om sitt motorhaveri. Under pandemin blandas nybörjare med vana sjöbjörnar ute på havet.

Med sjöräddningssällskapets specialanpassade vattenskotern kan en ensam sjöräddare dra ut för att hjälpa en sup-paddlare som kommit för långt ut, leta försvunna personer vid badplats eller köra rakt upp på land vid sjukdom.

Bild: Emil Langvad

Annons

Flytväst och kläder.

Vattentålig telefon.

Det är allt som krävs.

Sjöräddarna Anna Sjöberg och Jonas Sjögren gillar att det är många som vill dela deras stora intresse – havet. Man kan inte veta allt från början och rutiner och sjötermer kommer efterhand. Men det finns vissa saker man behöver tänka på innan man ger sig ut. Som att någon vet vart man ska och hur länge man tänkt vara ute, att man har en telefon med sig så att man kan slå larm, och alltid, alltid en flytväst. Och kanske att motorn fungerar och har bensin.

En sjöräddare på jour har 15 minuter på sig från det att telefonen ringer med ett larm tills båten ska lämna kaj. På sommaren går det ganska lätt. På vintern är det lite tajtare, när torrdräkter ska på och mer grejer lastas ombord på räddningsbåten.

Gratis och på sin fritid ger sjöräddarna sig ut för att rädda livet på personer som hamnat i sjönöd eller kanske drabbats av bensinstopp.

Annons

Under pandemi- och hemesteråren 2020 och 2021 har trycket ökat rejält på sjöräddarna. Det märker Anna Sjöberg och Jonas Sjögren, som båda är befälhavare på Sjöräddningsstationen på Råå. Antalet räddningsuppdrag för sjöräddarna har fördubblats sedan 2019 och de förebyggande uppdragen har ökat med 25 procent.

Annons

”Man måste inte vara supernörd i båtliv för att komma ut på havet. Jag tycker bara att det är roligt att människor kommer ut och fastnar för det här. Vi lär oss inte gå första dan vi föds”, säger Jonas Sjögren.

Bild: Emil Langvad

På Västindiegatan på Råå ligger sjöräddningens båtar. Sjöräddarna har 15 minuter på sig att lämna kaj när det är skarpt läge. Båtarna bekostas av de 131 000 medlemmarna.

Bild: Emil Langvad

Annons

Uppdragen kan handla om att någon fått motorhaveri och ligger mitt i farleden för de stora båtarna till Danmark, trillat över bord, fått en bom i huvudet eller drabbats av sjukdom till havs.

Annons

– Nyligen fick vi ge oss ut och söka efter en man på vattenskoter, klädd i t-shirt och kortbyxor klockan ett på natten. Då är man inte rätt utrustad. Troligtvis var det bränslet som fallerade. Hans vän hade kommit i land och larmade när kamraten inte kom tillbaka, vilket var helt rätt, säger Anna Sjöberg.

– Hade han haft telefon med sig kunde han själv ha ringt oss. Det är därför 131 000 är medlemmar. Nu fick vi blanda in kustbevakningen och lotsbåtar. Det kostar mycket samhällsresurser, säger Jonas Sjögren.

Episoden slutade väl. Mannen i norra hamnen i Helsingborg var nerkyld men inte skadad.

Samma vecka hände det omvända, då en rutinerad seglare från Bohuslän i god tid meddelade att han fått motorhaveri.

– Han ringde och berättade när han beräknade att anlända. Då var vi där och hjälpte honom in till kaj, så att han kunde få motorn lagad. Han kände sina begränsningar. Han var ensam ombord och det var för hård vind för att han skulle våga segla in till kaj, berättar Jonas Sjögren.

Annons

I Sjöräddningssällskapets klassiska annons skickar man ut en frisör. Hade annonsen gjorts om Anna Sjöberg och Jonas Sjögren hade man skickat en personaladministratör på Peab respektive en Ikeaanställd.

Annons

På sjöräddningsstationen på Råå finns tre farkoster – en specialanpassad vattenskoter, en mellanbåt och en större båt.

Med skotern kan en ensam sjöräddare åka ut. Den är perfekt för att söka försvunna personer vid badplatser, för den kan gå väldigt nära stranden eller köra rakt upp på land om någon behöver hjärt- och lungräddning, förklarar sjöräddarna. Den är också utmärkt när någon fallit över bord. De större båtarna används för större insatser. Där behöver man vara tre eller fyra ombord, men kan vara fler än så om det behövs.

Både Anna Sjöberg och Jonas Sjögren är befälhavare på sjöräddningsfartygen. Under pandemiåret har det varit lättare att ta jourpass när sjöräddarna jobbat hemifrån. Jonas Sjögren kan göra det på arbetstid, men får jobba igen i efterhand om han får ett larm.

Bild: Emil Langvad

Annons

Vad gör en sjöräddare?

–  Rädda liv är nummer ett. Vi ser till att alla ombord mår bra. Sedan för vi dem i säker hamn – oftast genom att bogsera in dem. Samtalen till oss handlar oftast om motorhaveri, slut på bränsle eller batteri, säger Anna Sjöberg.

Annons

– Ligger man i farleden där det kommer stora båtar riktigt nära så ska man ringa 112.

Hur märker ni att det är många nybörjare ute på havet?

– Vi märker det på att man kan ha svårt att uttrycka sig med sjötermer. Men det är inga större problem. Vi förstår höger och vänster. Det är värre att de inte alltid kan säga var de är. Då gäller det att hitta ett riktmärke som man kan utgå från. Det är bra att ha appen ”Eniro på sjön”, så man kan avge sin position, säger Jonas.

– Vi märker det också genom att man är dåligt utrustad, saknar flytvästar, har dåligt med kläder och extra bränsle. Vädret slår om snabbt. Och på handhavandet – hur man beter sig med väjning, hastigheter och hur nära man går andra båtar, säger Anna.

Varför ägna sin lediga tid åt andra som hamnat i trubbel?

– Jag har seglat sen jag var en glytt på Råå. En bekant var med och jag följde med på introduktion. Så började det. Här finns en fin kamratskap med likasinnade, säger Jonas.

Annons

– För mig handlar det jättemycket om att hjälpa till. Att vara en del av ett sällskap som bidrar fantastiskt till sjöräddningsverksamheten i Sverige, säger Anna

Ni har båda ett efternamn som börjar på "Sjö". Är det ett krav?

– Vi tror att det underlättar, skämtar Jonas Sjögren.

– Absolut, det är ett krav, hävdar Anna Sjöberg.

När Sjöräddarna dyker upp brukar de flesta andas ut och slappna av. ”Man ska aldrig skämmas för att man behöver hjälp. Ring hellre en gång för mycket”, säger Anna Sjöberg.

Bild: Emil Langvad

Annons

Fakta

Sjöräddningssällskapet

Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som funnits sedan 1907.

Föreningen har 74 räddningsstationer och fler än 260 räddningsenheter runt hav och större sjöar i Sverige. Verksamheten finansieras av de 131 000 medlemmarna.

Sjöräddarna på Råå hade 13 räddningstjänstuppdrag 2019 och 29 räddningsuppdrag 2020. I år är insatserna på samma nivå som förra året.

För att bli befäl på ett sjöräddningsfartyg krävs utbildningarna fartygsbefäl klass 8 och maskinbefäl klass 8.

Alla sjöräddare får en tredagarsutbildning där en heldag ägnas åt sjukvård. Sjukvårdsutbildningen upprepas med en heldag varje år. Sjöräddningssällskapet ger alla utbildningarna. Man behöver inte ha dem innan.

Sjöräddare måste vara ombord var tredje vecka för att inte bli ringrostiga. Man måste kunna simma 200 meter och ta sig upp i båten med full utrustning och man får inget vin till maten när man har jour.

Under 2019 hade enheten på Råå 69 förebyggande utryckningar 2019, mot 86 under 2020. Även här ligger nivån kvar på samma höga nivå som 2020.

Omkring 40 procent av alla utryckande är just förebyggande, att assistera någon innan de hamnar i riktig sjönöd.

Annons

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy