Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Nio av tio matdjur lever hela sitt liv i en djurfabrik.”

Så länge vi tillåter att merparten av de djur vars liv vi råder över hålls instängda under vidriga förhållanden, har vi inte gjort några större etiska framsteg på 2000 år. Det skriver Peter Singer, professor i bioetik.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Det finns länder utan djurskydd där djuren behandlas bättre än i länder där djurplågeri är förbjudet, skriver Peter Singer.

Bild: Tobias Andersson

Annons

Det skriver Peter Singer, professor i bioetik.

”En nations storhet och dess etiska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur”, sa den indiske ledaren Mahatma Gandhi en gång. Betraktar vi den värld vi lever i, kan man undra vilka etiska framsteg människan gjort de senaste två årtusendena.

Frågeställningen finns i Den gyllene åsnan som skrevs runt år 170 e Kr när kejsar Marcus Aurelius styrde det romerska riket. Författaren, Lucius Apuleius, var en afrikansk filosof och skribent som föddes i M’Daourouch i dagens Algeriet. Han läste grekiska och latin, fullföljde sin utbildning i Aten och besökte Rom innan han återvände till sina hemtrakter.

Den gyllene åsnan berättas i jag-form av Lucius. Intresset för trolldom för honom till Thessalien, en grekisk region berömd för sina skickliga magiker. Men Lucius försök att lära sig svartkonster slutar illa. Han förvandlas till en åsna. Och det är ur åsnans perspektiv Lucius berättar om ett arbetsdjurs tillvaro under romartiden. Misshandeln han utsätts för är av tre slag.

Annons

Annons

En sadistisk slavpojke, vars insamlade bränsle åsnan bär ner från bergssidorna, älskar att plåga åsnan. Han slår honom med käppar, ökar hans bördor med tunga stenar och fäster stickiga törnen i hans svans. När åsnan bär ett lass torr tändved släpper pojken ned ett glödande kol och orsakar ett brinnande helvete som åsnan med knapp nöd överlever.

Åsnan utsätts för brutalitet när ett rövargäng är hans herrar. De piskar honom, inte för att de njuter av det, utan för att förmå åsnan att bära deras stulna silver upp för en evighetslång och tvärbrant bergssida till deras gömställe.

Slutligen exploateras åsnan hänsynslöst av sin nya ägare, en mjölnare, för ekonomisk vinnings skull. I kvarnen drar hästar och åsnor dygnet runt det tunga kvarnhjulet som mal sädeskornen till mjöl. De får bara äta och sova precis så länge som behövs för att de ska överleva nästa arbetspass. De övervakas ständigt och den som sackar efter blir slagen av likaledes utnyttjade slavarbetare, trashankar med tatuerade pannor och hoplänkade fötter.

Allt detta gör Den gyllene åsnan till en anmärkningsvärd text. Det skulle ta sjutton århundraden innan Anna Sewell 1877 skrev något liknande: Vackra Svarten, historia om en häst berättad af honom själv.

Annons

Vilka etiska framsteg har människan då gjort sedan Apuleius skrev om den gyllene åsnan?

I många länder är slavpojkens sadism och rövarnas brutalitet mot åsnan numera förbjudna i lag. Det är ett framsteg men långt ifrån universellt. Om Apuleius återuppstod där han en gång föddes skulle han finna att inga lagar i Nordafrika skyddar djur från grymhet, utom i Egypten. I Väst- och Centralafrika finns lagstiftning bara i Ghana och Nigeria.

Annons

Saudiarabien, Iran och Kina har inga lagar mot djurplågeri.

I Europa har alla länder (utom Belarus) någon form av lagskydd för djur. Det har också den indiska subkontinenten, Japan, stora delar av Sydostasien (Vietnam är det största undantaget) liksom Australien, Nya Zealand och de flesta länder i Nord- och Sydamerika. Merparten förbjuder sadism och misshandel av djur, men hur lagarna tillämpas varierar stort. Synen på djur skiljer sig också mycket åt; det finns länder utan djurskydd där djuren behandlas bättre än i länder där djurplågeri är förbjudet.

Se bara på de rika länderna där exploateringen av djur för kommersiella ändamål är enorm. Över 70 miljarder landlevande ryggradsdjur dödas varje år runt om i världen för att ätas upp. Nio av tio tillbringar hela sitt liv instängda i en djurfabrik. Det finns lagstiftning, särskilt inom EU, som förbjuder de mest extrema formerna av fastlåsning, men i största delen av världen finns inga som helst hinder för att behandla djur på det sätt som maximerar vinsten. En FN-konvention om djurskydd och djurhälsa är minst sagt angelägen.

Annons

I den kvarn Apuleius berättar om maximerades vinsten genom att åsnor, hästar och slavar tvingades arbeta till dödens rand. Men när ett djur eller en slav dog, var det billigare att ersätta dem med en ny, än att förändra de arbetsförhållanden som dödat dem.

När jättelika livsmedelsföretag bestämmer hur många djur som ska rymmas i deras uppfödningshallar vet de redan att det antal som gör att så få djur som möjligt dör innan de uppnår sin slaktvikt, inte är det mest lönsamma alternativet. Därför lever fler än 60 miljarder djur sina eländiga liv hopträngda i djurfabriker innan de körs till slakt.

Annons

Gandhis kriterier för att bedöma en nations storhet och etiska framsteg handlar inte bara om sadistisk eller brutal hantering av djur, utan helt enkelt om hur en nation behandlar djur.

Så länge vi tillåter att merparten av de djur vars liv vi råder över från deras födelse till deras död hålls instängda under vidriga förhållanden, kan vi inte påstå att vi har gjort några större etiska framsteg sedan Apuleius skrev om sin åsna för snart 2 000 år sedan.

Översättning: Karen Söderberg

Project Syndicate

SKRIBENTEN

Peter Singer, professor i bioetik vid Princetonuniversitetet i USA. Bland hans böcker om djuretik finns Animal Liberation, (Djurens frigörelse) och Practical Ethics (Praktisk etik). Hans utgåva av Den gyllene åsnan, nyöversatt till engelska av Ellen Finkelpearl, utkom i april.

Annons

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy