När Gunay Taghizade och hennes språkkompis Moa Mellring möts utanför biblioteket i Arlöv är det första gången de träffas i verkliga livet. Trots att de har mejlat och samtalat över videolänk med varandra ett halvår nu.
Arlövsbon Gunay Taghizade är från Azerbajdzjan och kom till Sverige i november 2019. Några månader senare gick hon in på nätet och googlade på ”hitta kompis”. Hon fick träff på sajten Kompis Sverige och registrerade sig genast som sökande.
– Kort tid därefter kontaktade de mig och berättade att de hade en tjej som hette Klara som ville bli min språkkompis, säger Gunay Taghizade och fortsätter:
– Vi pratade med varandra nästan varje kväll och jag lärde mig jättemycket svenska snabbt.
Annons
Efter ett år tog de paus i dialogen, men då blev Gunay Taghizade erbjuden en ny språkkompis: 21-åriga Moa Mellring som bor i Lund och läser teknisk fysik på universitetet.
Annons
– Jag är en väldigt social typ och nyfiken på andra människor. Om jag också kan göra nåt bra på vägen är det ett stort plus, säger Moa Mellring och fortsätter:
– Att vara språkkompis är ju bra både på ett individ- och samhällsplan.

Gunay Taghizade är från Azerbajdzjan och hennes modersmål är turkiska. Moa Mellring är från Borås men pluggar nu i Lund.
Bild: Lars Brundin
Ibland rättar Moa Mellring ett eller annat ord i mejldialogen och det händer att hon korrigerar Gunay Taghizades uttal, men framför allt snackar de med varandra om vardagshändelser – som vilka kompisar som helst.
– Jag har till exempel lärt mig mycket om Gunays högtider och fått större förståelse för hur andra har det, säger Moa Mellring.
Gunay Taghizade vill utbilda sig till yrkesvägledare och ska studera på Kvarnby folkhögskola till hösten. Men just nu lägger hon allt fokus på att ta körkort.
– Moa har hjälpt mig med teorin som kan vara lite svår att förstå ibland. Och när jag tagit körkortet ska jag åka och hälsa på Moa i Lund, säger hon.
Johan Bäckström är verksamhetsledare för Kompis Sverige, som startade 2013.
– Till en början är det språket som står i fokus. Att man vill hjälpa eller få hjälp med språket. Men vi ser att det är vänskapen och det kulturella utbytet som tar över och blir viktigast med tiden, säger han.
– När vi startade fanns det många integrationsprojekt i landets kommuner, men de flesta var begränsade i tid och oftast bara på den enes initiativ.
Annons
Annons

Johan Bäckström är verksamhetsledare för Kompis Sverige sedan 2018.
Bild: Foto: Privat
Kompis Sverige har i dag engagemang i 275 av landets 290 kommuner.
– De första åren var intresset störst i storstadsregionerna, men de senaste två åren har vi sett en stor geografisk spridning i landet. I de något mindre kommunerna finns ett stort behov, men där har färre etablerade svenskar anmält sig.
I samband med flyktingvågen 2015/2016 ökade antalet registrerade språkkompisar kraftigt, men dalade sedan något för att under pandemiperioden återigen öka.
– Förmodligen för att många insett vad det innebär att vara socialt isolerad. Att man själv har upplevt ensamhet, säger Johan Bäckström.
Arlövsbon Eleonor Muslem vill också ha en språkkompis, men hittills har Kompis Sverige inte lyckats matcha henne med någon.
– Jag har vänner som jag pratar svenska med, men ingen är från Sverige, så mitt språk utvecklas inte. Jag lär mig inte några nya ord, säger Eleonor Muslem som landat i Arlöv efter en annorlunda rutt.

Eleonor Muslem söker en språkkompis. ”Jag har vänner som jag pratar svenska med, men ingen är från Sverige, så mitt språk utvecklas inte.”
Bild: Lars Brundin
30-åriga Eleonor Muslem föddes nämligen i Sverige, men flyttade till sin farmor i staden Irbid i Jordanien när hon var nio år. Där bodde hon i 19 år och återvände för två år sedan hem till sina föräldrar i Arlöv.
Annons
– Men jag känner mig väldigt svensk. När Sverige förlorade fotbollsmatchen mot Ukraina i EM blev jag väldigt ledsen.
Annons
I hopp om att någon potentiell språkkompis läser detta passar Eleonor Muslem på att marknadsföra sig:
– Jag är intresserad av fotboll och mitt favoritlag är Barcelona. Jag gillar klassisk musik och att läsa. Och det spelar ingen roll om det är en man eller en kvinna.
Och så har hon en framtidsdröm.
– Jag vill läsa ekonomi på universitetet och sedan jobba i Barcelona. Men först måste jag bli bättre på svenska, säger Eleonor Muslem.

Eleonor Muslem, Gunay Taghizade och Moa Mellring har fått kontakt genom den ideella föreningen Kompis Sverige.
Bild: Lars Brundin
Fakta
Kompis Sverige – så funkar det
I stort sett vem som helst kan anmäla sig som språkkompis. När en matchning är gjord får båda parter varandras kontaktuppgifter, och sedan är det bara att sätta igång: via mejl, videomöten eller i verkliga livet.
Kompis Sverige gör en uppföljning efter en vecka och kontrollerar att kompisarna upprättat kontakt. Sedan igen efter sex veckor för att se så att allt rullar på. Om det då inte fungerar, försöker de stötta. Efter sex månader görs slutligen en utvärdering. Därefter släpper Kompis Sverige paret. Enligt föreningens egen statistik fortsätter sju av tio kompisar att hålla kontakten efter det första halvåret.
Antal intresseanmälningar och matchningar i Sverige
År 2021
• 1 884 lyckade matchningar
• 1 709 väntar på att få en språkkompis
• 3 260 intresseanmälningar (nya + etablerade svenskar)
Sedan Kompis Sveriges startade år 2013 har 11 695 språkpar sammanförts.
Kompis Sverige är en ideell förening som finansieras av bland annat Svenska Postkodstiftelsen och Arvsfonden.