Dagen innan Sydsvenskan träffar Brf Källornas ordförande Mattias Lind har det hällregnat.

Ännu för ett kort tag sedan hade det betytt problem för den över hundra år gamla fastighetens källare.

– Det sprutade in vatten när det regnade, berättar Mattias Lind om vad som mötte honom då han blev ordförande i bostadsrättsföreningen år 2017.

Men med hjälp av lösningar som få, eller till och med inga, andra äldre fastigheter använder sig av i Malmö, har man lyckats bli kvitt läckaget i källaren. Och samtidigt avlastar man nu det kommunala vattensystemet under hällregn.

Som en bonus har innergårdarna dessutom förvandlats till mysiga oaser där de boende nu umgås och odlar.

– Nu har vi en trivsam utemiljö. Innan hade vi asfalt, ett pilträd, lite cyklar och några rangliga bord, säger Mattias Lind.

Orsaken till problemen visade sig vara att allt regnvatten leddes genom gamla, böjda och söndersprängda keramikrör. Hela marken var mättad på vatten som utan problem letade sig in i källaren.

Lösningen som styrelsen, efter flera år av planering, kom fram till var att bygga 1,5 meter djupa bassänger med så kallad skelettjord i mitten av bostadsrättsföreningens båda innergårdar. Till de här bassängerna leder man nu allt vatten från stuprören och gårdarna genom rännor eller ytliga rör.

Runtom på gårdarna finns även bänkar som rymmer en kubikmeter vatten var och som, när de fylls, bräddar ut i bassängen.

Inspiration till projektet fick Mattias Lind, till vardags klimatanpassningsstrateg på länsstyrelsen, från nybyggnationer bland annat i Augustenborg och Västra Hamnen.

Tack vare skelettjorden rinner vattnet långsamt igenom och hamnar med cirka en halvtimmes fördröjning i gårdens brunn och därifrån vidare i det kommunala avloppssystemet.

Genom att jobba med fördröjningslösningar undviker man skadliga överbelastningar av det allmänna systemet, berättar Mattias Lind.

– När vårt vatten kommer ut till VA Syd kommer det senare än allt annat. Och dessutom kommer det ut i sakta mak.

Mikael Hölttä, projektingenjör vid VA Syd, förklarar att fastigheter som ligger nära Turbinens pumpstation riskerar att få sina källare översvämmade under kraftiga regn när allt vatten från hela Malmö träffar avloppssystemet samtidigt.

Därför önskar man från VA Syds sida att allt fler bostadsrättsföreningar tog till liknande lösningar som Brf Källorna gjort.

– Nu höftar jag till en siffra, men om tio procent gör det så får det nog effekt. Men för att få en mer exakt siffra så måste man göra noggranna flödesmätningar, säger Mikael Hölttä.

När förslaget till den nya dagvattenlösningen presenterades på Brf Källornas föreningsstämma fanns endast ett krav: de två pilträden som stod på innergårdarna måste stå kvar.

Trots att träden orsakade extra strul under arbetets gång höll man sitt löfte och bevarade dem. Nu står de som kronan på verket mitt i de två rabatterna som täcker dagvattenbassängerna.

Trädens rötter har blivit klippta och genom att leda vattnet till dem hjälper de nu även till med regnvattenupptagningen.

Utöver att installera bassängerna valde styrelsen även att dränera gårdarna. Mattias Lind är osäker på om den dyra dräneringen var nödvändig, men den gjordes eftersom man var orolig över hur säker den nya och experimentella lösningen verkligen var.

– Inkluderat dräneringen blev det cirka en miljon per gård så sammanlagt två miljoner. Det är stora pengar för en liten förening, säger han.

Men nu slipper man de årliga underhållen på tiotusentals kronor av de gamla keramikrören.

– Jag tror och hoppas att det i slutändan till och med kommer löna sig.

Nu när vattenproblemen i källaren är lösta blickar Brf Källorna framåt. Tanken är att rusta upp källaren, flytta ner vindsförråden och bygga lägenheter i de pampiga vindsutrymmena.

På gården ska även nya cykelskydd med så kallade sedumtak byggas, tak klädda med växtlighet som fördröjer avrinningen.

I sitt arbete med gårdarna har föreningen haft stöd av bland annat VA Syd och Green Roof Institute.

Eftersom Brf Källornas initiativ är så unikt bland äldre fastigheter välkomnar Mattias Lind nu frågor från övriga föreningar med ett intresse för att införa liknande lösningar.

– Jag vågar inte säga att vi är den enda som gjort detta, men vi kan vara det.