Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

kultur

Linda Fagerström
Även idag säljs grej med tjej

Förr var det H&M som affischerade stan med lättklädda modeller. Idag är det influerare med snyggfilter som säljer varor på Instagram.

Det här är en kulturartikel.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bianca Ingrosso. En av de mest framgångsrika influerarna. Foto: Erik Simander/TT

Annons

Har du hört formuleringen ”Sälj grej med tjej”? Inte? Tänk annonser där urringade kvinnor fungerar som blickfång i syfte att sälja den mest alldagliga gräsklippare eller elkabel – där har du fenomenet.

Få reklamare använder numera denna plågsamt korkade metod. Ändå har den, något transformerad, återuppstått i sociala medier. Jag tänker på förföriska Instagrambilder där kvinnliga influerare säljer guldkantad livsstil och varumärken till hundratusentals, ibland miljontals, lojala fans – oftast andra kvinnor.

”Äntligen tillbaka på gymmet!” och ”Vin på balkongen med min bff!” Trots personligt tilltal och glättiga selfies är drivkraften här förstås den gamla vanliga: kylig vinstmaximering. Och, om digitalt krympta midjemått eller förstorade ögon ökar inkomsterna, varför då inte använda sig av dem?

Annons

Annons

Norska riksdagen införde nyligen en lagändring för att tvinga influerare att tydligt ange när ett foto retuscherats. Syftet, menar politikerna, är att motarbeta kroppshets i sociala medier – en stress som främst drabbar kvinnor, inte sällan tonåringar och unga vuxna.

Är initiativet radikalt eller bara naivt? Bildskapare har ju i alla tider förskönat ansikten, vilket också Amanda Sparmann påminner om i Expressen, och hävdar att Stortingets fokus på bildytan inte övertygar om vilja till verklig samhällsförändring.

En bild från den tjugo år gamla KUG-kampanjen, en reaktion på H&M:s julannonser. Foto: Pål Sommelius

Visst, kanske är det hela ett utslag av symbolpolitik. Men någonstans måste man ju börja. Jag tänker på nätverket KUG, Kvinnor utan gränser, som för tjugo år sen reagerade på H&M:s årliga julannonser där Anna Nicole Smith, Kylie Minogue och Izabella Scorupco photoshoppats till Barbie-lika utvikningsbrudar. KUG svarade med en bildserie av naturliga modeller: någon i rullstol, någon med långfingret åt betraktaren och någon som helt enkelt bara hade normal kroppsvikt – samtliga iförda H&M-kampanjens underkläder.

Jag minns vilken befriande känsla KUG-bilderna skapade, uppklistrade på elskåp över hela landet (sin tids sociala medier). Så här ser vanliga, riktiga kroppar ut! De konstgjorda ideal som några månader varje år dominerat våra offentliga miljöer, skapade till sist en motreaktion. Gamle gode filosofen Michel Foucaults devis ”där det finns makt, finns det motstånd” kunde tydligen också tolkas visuellt och i bild.

Annons

Annons

Stina Wollter, konstnär och kroppsaktivist. Foto: Hanna Franzén/TT

Vår tids motståndsrörelse finns väl bland dem som kallar sig kroppsaktivister, vars främsta arena, likt influerare, är sociala medier. Kruxet är ju filtreringsmöjligheterna – den som följer Bianca Ingrosso följer knappast Stina Wollter och tvärtom. Bilder av en kroppsaktivist kan inte oväntat dyka upp i ett influerarflöde för att åstadkomma den reality check som KUG orsakade på sin tid.

Ändå: visst blir man nyfiken på att se hur norska influerare nu kommer tackla situationen? Kommer de ärligt erkänna retuscheringar? Eller blir det så pinsamt att avslöjas som försnyggad, att de kanske hellre struntar i att redigera helt och hållet? Dessutom undrar jag hur kontrollfunktionen ser ut. En statligt finansierad tjänst där någon stackare 40 timmar i veckan granskar bilder av vadmuskler, halsveck och höftpartier i solnedgång?

|| Linda Fagerström är konstkritiker och kulturskribent.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy