Annons

Annons

Annons

Skåne

Lotta och Manuela räddade livet på Peter – nu träffas de 27 år senare

För 27 år sedan räddade Ann-Charlotte ”Lotta” Andersson och Manuela Persson livet på Peter Haaland Svensson. Nu träffas de för första gången sedan dess.

Text: 

Manuela Persson och Peter Haaland Svensson kramas när de träffas för första gången på 27 år. Peter Haaland Svensson har tagit med en hortensia som present.

Bild: Adam Daver

Annons

Peter Haaland Svensson lever vad han beskriver som ett vanligt familjeliv i Glumslöv. Han bor i ett hus med sin fru och sina tre barn, en son och två döttrar. Ett liv han älskar. Utan Manuela Persson och Ann-Charlotte Andersson, som han säger är hans superhjältar i livet, hade det inte varit möjligt.

1994 var Peter Haaland Svensson, hans två bröder och pappa med om en livshotande bilolycka. Olyckan skedde i Ängelholm, intill bensinstationen vid Valhall Park.

Ann-Charlotte Andersson och Peter Haaland Svensson har haft sporadisk kontakt genom åren. Men det är första gången sedan olyckan som de träffar Manuela Persson.

– Jag är alldeles skakig. Han är sig så lik, säger Manuela Persson.

Annons

”Jag tror att vi behöver prata om civilkurage. Vem hade hjälpt till idag? Jag vill uppmuntra folk till att våga agera”, säger Peter Haaland Svensson.

Bild: Adam Daver

Annons

De träffas precis bortom den plats där olyckan skedde. Peter Haaland Svensson har tagit med sig fika och presenter. De dricker citronsaft och bläddrar i gamla tidningsurklipp från tiden efter olyckan.

När olyckan skedde var Peter Haaland Svensson sju år gammal.

– Min son är precis sju år, det är därför den här våren har varit så känslosam för mig. Det är som att jag har färdats tillbaka i tiden. Jag har så mycket tacksamhet och mirakelkänslor, säger Peter Haaland Svensson.

Tillbaka till 1994. Peter Haaland Svenssons pappa skulle göra en vänstersväng in på bensinstationen, barnen i bilen ville ha glass. Men i korsningen kolliderade familjens bil med ett annat fordon och slungades in i en trädallé. Manuela Persson körde i bilen bakom.

– Jag ser att det smäller, jag stannar och rusar ut, säger hon.

Manuela Persson, Ann-Charlotte Andersson och Peter Haaland Svensson under en kär återföreningen.

Bild: Adam Daver

Ann-Charlotte Andersson jobbade på bensinmacken. Plötsligt hörde hon en hög smäll, berättar hon.

– Jag rusade in och ringde ambulans, sade att minst två bilar måste ha varit med i krocken. Sen rusade jag ut, men kunde bara se en bil, säger Ann-Charlotte Andersson som snart därefter upptäckte den andra bilen.

Ann-Charlotte Andersson kunde inte bara titta på. Hon bestämde sig för att göra vad hon kunde, trots tveksamma röster från personer i folksamlingen vid olycksplatsen som tyckte att de skulle avvakta till ambulansen kom.

Annons

Annons

– Om min familj hade suttit i den bilen och jag hade fått reda på att ingen hade gjort något hade jag vänt på himmel och jord. Alla kan göra någonting. Ge en kram, hämta en filt, dirigera om trafiken. Någon måste bara våga börja, säger hon.

Olyckan har på sätt och vis format hela Peter Haaland Svenssons vuxna liv. ”Just inställningen att jobba med sånt jag brinner för, att jobba med hjärtat. Nu jobbar jag med yrkeshögskoleutbildningar och får hjälpa hundratals människor varje år”, säger han.

Bild: Adam Daver

Efter att ha rusat ner till bilen och sett omfattningen av olyckan förstod hon att hon inte skulle klara av det själv.

– Jag skrek ut: Är det någon som kan hjälpa till för jag reder inte det! Då kom Manuela som ett skott och skrek: Jag kan!, säger Ann-Charlotte Andersson.

Efter att ha bedömt situationen förstod de att Peter Haaland Svensson var den som var mest illa ute. De började ge honom konstgjord andning, utan att det fick effekt. Manuela Persson förstod att det var något som inte stod rätt till och kontrollerade munnen. Då upptäckte de att han hade svalt sin tunga.

– Jag kände en sådan maktlöshet. Sen hör man det lilla klickandet i halsen och märker hur Peter börjar få luft, säger Ann-Charlotte Andersson.

Ann-Charlotte Andersson får en present. De träffades tidigare i veckan också och kom då på idén att de borde leta upp Manuela Persson. ”Vi ses på fredag igen, kan du hitta Manuela till dess? sa Peter”, berättar Ann-Charlotte Andersson.

Bild: Adam Daver

För att Manuela Persson och Ann-Charlotte Andersson vågade ta sig fram till bilen och börja räddningsinsatsen är Peter Haaland Svensson evigt tacksam.

Annons

– Jag vet att jag har fått en andra chans, jag borde inte sitta här idag. Det har verkligen satt spår i mig, säger han.

Tack vare Manuela Persson och Ann-Charlotte Anderssons livsavgörande insats har Peter Haaland Svensson haft möjlighet att leva sitt liv. Han har varit semi-proffs i innebandy, byggt upp en ungdomsorganisation som förenar kyrkan och idrott och bott över hela Sverige.

– De gjorde en helt livsavgörande insats. Den glädje och tacksamhet jag känner, den bara växer för varje år. Speciellt nu när jag har bildat familj, säger han.

Hela Peter Haaland Svenssons familj klarade sig utan bestående men.

Olyckan var omskriven när den skedde. Här är några av flera tidningsurklipp som Ann-Charlotte Andersson hade med sig till återföreningen.

Bild: Adam Daver

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan