Annons

Annons

Malmö

”Parken åt folket” – 50 år sedan första Folkfesten

Nej, så roligt ska vi inte ha det, tyckte stadens politiker och polis. ”Slottsparken åt folket”, sjöng tusentals Malmöbo i allsång tillsammans med Cornelis Vreeswijk. Det blev början på något nytt och en trettio år lång resa.

Barnteater på Folkfesten 1971. Foto: Lennart Peters

Annons

Efter musikfestivalerna i Monterey 1967, Woodstock 1969 och festerna på Gärdet i Stockholm 1970 var tiden mogen även i Malmö.

— Jag var ganska ny i Malmö och arbetade som scenarbetare på teatern där jag kom i kontakt med en massa spännande människor och drogs in i prylar och i olika alternativa grupper, minns Lasse Hejll som 1971 var 23 år gammal.

En av dem som Lasse Hejll träffade var journalisten Lars Åberg. Så utvecklades tanken på att arrangera en Folkfest med musik och andra kulturyttringar under lösa boliner i föreningen Alternativt Malmö.

— Det var något nytt och samtidigt en fight med kommungubbar och tanter, säger Lasse Hejll som kom att vara engagerad i Folkfesten i många år samt återkommande göra affischerna – med undantag för den allra första.

Fyra affischer av Lasse Hejll. Till vänster 1974 års affisch. En barnteckning användes 1973 och under den 1976. Ulla Sandell som punkare prydde affischen 1982.

Annons

Annons

Se Lasse Hejlls alla affischer här.

Gatukontoret gav med tvekan tillstånd. De ville emellertid ha 5 000 kronor som depositionsavgift. Rikskonserter ställde summan till förfogande. Att tjäna pengar på Folkfesten fanns inte på kartan – alla ställde upp gratis, även band och artister.

Cornelis Vreeswijk i allsång med Malmöpubliken på Folkfesten 1971. Foto: Lennart Peters

Helgen den 21-22 augusti 1971 fylldes Slottsparken med tusentals unga besökare och scenen av ett trettiotal band och artister, däribland Nationalteatern, Peps, Hoola Bandoola Band och Bernt Hammarlund, samt Cornelis Vreeswijk med sin version av "Power to the people” med refrängen ”Slottsparken åt folket”. Tusentals Malmöbor sjöng med.

Annons

Kommunens motvilja var minst sagt märklig ur ett historiskt perspektiv. När Slottsparken tillkom i runt sekelskiftet 1900 var tanken den att parken skulle vara just en "folkpark", en grön och skönt plats för allmänheten – i kontrast till Kungsparken där barn inte var välkomna och där man inte fick beträda gräset.

Annons

Barnaktiviteter på Folkfesten 1972. Foto: Staffan Johansson

Efter första succéfesten var det en självklarhet att sommaren 1972 göra en uppföljare på samma plats, men nu i juni. Arrangör denna gång var Allhusgruppen som verkade för ett allaktivitetshus i Malmö.

Moder Jord från Huaröd serverade makrobiotisk mat, fullkornsbröd med sesampasta och örtte. På scen stod Peps, Nynningen, Grus i Dojjan, Jazzådé, Turid och många fler. Malmö kommun bidrog nu med 7 000 kronor.

Annons

Folkfesten i Slottsparken i Malmö juni 1973. Foto: Torbjörn Carlson.

Annons

Tredje året, 1973, fanns det fler band som ville spela än som fick plats i programmet, och publiken var större än någonsin. För att klara ekonomin såldes ett frivilligt märke à 5 kronor. Nytt för detta år var en dansbana och poesiuppläsning.

Folkfesten 1974. Foto: Martin Reychman

Annons

År 1974 var det Föreningen Huset som stod för arrangemanget. De arbetade mot ett kommunalt Musikens hus och ville sätta en tydligare politisk prägel på folkfesten, vilket fick kommunstyrelsen att hålla inne med bidraget på 10 000 kronor. En ny "badge" finansierade musikfesten. Folkfesten filmades och visades på tv, utan politiska inslag.

Bidragsstriden bestod året därpå, 1975. Samtidigt flyttade Folkfesten till Tallriken i Pildammsparken med fler scener och mer kringaktiviteter som schack, drejning, konstutställning och poesiuppläsning.

Jättedockan Victoria som slaktades av Drak–Ulla 1975. Foto: Lisbeth Westerlund

Annons

På stora scenen stod bland annat Mixed Media, Lotus, Pomperipossa, Linkans jamgäng, Papa Pips och Ray Montana. Temat var "Rädda Victoria". På scenen kunde publiken följa kampen mellan jättedockan Victoria – det fria kulturlivet som ville ta över Victoriateatern – och Drak-Ulla.

Annons

Draken var det socialdemokratiska kommunalrådet Ulla Sandell, ansvarig för stadens kulturpolitik, sedd som Victoriakommitténs huvudfiende.

Gruppen Moder Jord spelar på scenen 1976. Foto: Lennart Gullberg

Föreningen Huset räknade med 10 000 deltagare per dag på Tallriken år 1976. Färre kom på grund av regn. 1977 års tema var "Energi och kultur". Björn Afzelius drog storpublik men festen blev rekorddyr med nya ekonomiska problem som följd.

Björn Afzelius rockband på scen 1977. Foto: Leif Å Andersson

Annons

Annons

Föreningen Huset utlovade en familjevänligare folkfest 1978 med ett "speakers corner", ett karnevalståg genom stan och en tydligare politisk kamp. Man räknade med 25 000 till 30 000 deltagare. Året 1979 därpå utökades Folkfesten till nio dagar. Ulla Sandell med flera "sossar" ställde upp i debatt om Malmös kulturliv och fick det hett om öronen.

En ny vital musikrörelse utmanade "proggen". Lokala musikgrupperna dominerade och bland nytillskotten återfanns Fiendens musik, Wilmer Pitt, Blödarna, Pest, Hemliga Sjuan och Linus & the Losers. Rocksångaren Linus skulle gifta sig på scen men fick tillbringa bröllopsnatten i häktet - anklagad för misshandel av två kvinnor.

Linus sångare och musiker i Linus and the Losers 1979 med sin tilltänkta brud 1979. Foto: Rolf Cronqvist

Annons

Året därpå, 1980, var det åter bara två dagar. Alltjämt i juni på Tallriken. 1981 firade Folkfesten 10 år. Dan Tillberg spelade på stora scenen. Wilmer X på dansscenen. Festivalen kostade nu 70 000 kronor varav man fick 30 000 i bidrag av kommunen. "Centralkommittén" bestod av Bitte Zetterman, Mikael Malmlöf, Cicci Falk och Fredrik Gertten.

Annons

År 1982 spelade danska Gnags, liksom Pink Champagne från Stockholm. Dan Tillberg däremot fick kalla handen, enligt honom för att han låg på "fel" skivbolag. Han är "helt enkelt inte tillräckligt intressant för oss", svarade Fredrik Gertten.

"Skjut huvudet av Reagen" – banderoll på Folkfesten 1982. Foto: Leif Å Andersson

Flera band anklagade festivalledningen 1983 för att välja bort opolitisk musik. Det blev en regnig fest med Monica Törnell, Hundarna, Toplezz, Unter den Linden, Tottas Bluesband och Wilmer X.

Annons

Framme vid 1984 blåste det nya vindar.Folkfesten arrangerades då av föreningarna Huset samt rockföreningarna Dundret och 33/45. Mikael Wiehe var tillbaka och rockbandet Problem larmade på scenen. Men det blev ett ekonomiskt bakslag.

Mikael Wiehe på Folkfesten 1984 med Johan Valentin till höger. Foto: Thomas Johansson

Annons

"Socialdemokraterna vill tvinga in oss i Folkets park. De vill göra Folkfesten till sin fest", sade arrangör Bitter Zetterman 1985, samma år som Malmöfestivalen startade. Föreningen Huset begärde 150 000 i stöd och fick 25 000. Hidden Charms, Graffitti, Disneyland after Dark, Lolita Pop och Niels Jensen & Robert Varga stod på stora scenen detta regniga år.

Sista året i Pildammarna, 1986, var temat nej till rasism och ja till en kärnvapenfri jord. Ett cirkustält skulle hålla regnet borta. Wilmer X, Sort Sol och Graffitti avrundade. Året därpå ställdes Folkfesten in och istället arrangerades en alternativ parkfest i juli 1988, med Problem, Sing Sing & the Crime, Jivin Jake och Henrik Strube i Slottsparken.

Annons

Folkfesten 1986. Foto: Herbert Tinz

År 1989 var Folkfesten tillbaka i form av Pegasusfesten. Tanken var att festen skulle hålla i Slottsparken men det gillades inte. Därför flyttades den till andra sidan om kanalen. Det var första gången som Mölleplatsen användes för konserter. En av initiativtagarna var Martin Theander.

Annons

Mikael Wiehe fick inte spela på grund av sitt konsertkontrakt. Uppträdde gjorde däremot Docenterna, Babylon Blues, Petula & The Clarks. Jan Sigurd ståuppade. Året efter var festen åter inställd.

Inför 20-årsjubileet 1991 togs nya tag på initiativ av Magnus Gertten uppbackad av Mikael Wiehe, åter på Mölleplatsen vid Slottsmöllan. Det blir succé. Wiehe och Afzelius stod för tradition, Love Kings, Staffan Hellstrand, Union Carbide Productions och The Sandmen stod för förnyelse.

Annons

Blå Tåget på Folkfesten 1992. Foto: Per Lindström

Följande år, 1992, ansökte föreningen om 450 000 kronor och fick 250 000. Festivalen svällde, blev "fräckare". Succé igen. Året därpå, 1993, jobbade 69 personer och en hund ideellt med festivalen. Mikaels lillebror Thomas Wiehe var tillbaka på Folkfesten efter tretton år. Peps var hemlig gäst.

År 1994 stod Bob Hund, Chris Bailey. This Perfect Day och Eggstone på programmet som kryddades med Gullan Bornemark.

Annons

Folkfesten 1993. Foto: Magnus af Geijerstam

Annons

Malmö kommun bidrog 1995 med 350 000 kronor. Stefan Sundström var årets stora artist. Då skedde det som inte fick ske. En 19-årig festivalbesökare knivskars till döds på lördagskvällen den 3 juni efter ett gräl om en utspilld öl. Ingenting blev längre som förut.

Ljus och blommor hedra den mördades minne 1995. Foto: Patrick Persson

Annons

Årets festival 1996 resulterade i ett tungt ekonomiskt bakslag vilket ledde till en bantad Folkfest 1997. Följande år, 1998, erbjöds argentinsk tango, svensk folkmusik, jazz, Staffan Hellstrand och Häjkån Bäjkån Band - och Malmö symfoniorkester gjorde Folkfestdebut. Stefan Sundström, S.P.O.C.K. och naturligtvis Mikael Wiehe var dragplåster på 1999 år upplaga.

Annons

Första året på 2000-talet blev Folkfesten mer kommersiell under namnet Möllefesten med Totte Lundgren (Kulturbolaget), Peter Briggs (Kickstart) och det dansk/svenska nätverket Sound Bridge, Jatte Nilsson (Studiefrämjandet) och Jan Uvelius som suttit i Folkfestens styrelse. Ett trettiotal band och artister uppträdde under två dagar på Mölleplatsen.

Tre knappar från tiden som var. Den till vänster var mer eller mindre obligatorisk i alla sammanhang, den i mitten fungerade som en slags frivillig entrébiljett och den högra var allmänt rådande på 1980-talet. Foto: Martin Andersson

På Möllefestens andra år, 2001, blev också den sista. Dragplåstren hette The Soundtrack of Our Lives, Backyard Babies och Docenterna.

Annons

Tio år senare, 2011, återuppstod Folkfesten i liten skala på samma ställe som den startade 1971. Sen var festen slut.

Annons

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy