Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Skåne

Riskfylld väntan på vård för transpersoner

För transpersoner är vägen till diagnosticering och behandling lång. Bara åtta kliniker i landet tar emot för utredning om könsidentitet och nu riskerar den nästan två år långa väntetiden i Lund att bli ännu längre. – Det värsta är att alla delar av ens liv sätts på paus, säger William.

William väntade ett och ett halvt år på att få påbörja utredning om könsidentitet i Lund. Till sist valde han att pendla till Stockholm istället, där vårdkön var kortare.

Bild: Adam Daver

Annons

Vintern 2017 sökte William, som egentligen heter något annat, vård för könsdysfori i Malmö. Han bad att få en remiss skickad till läkarteamet i Lund, som har kompetens att påbörja en utredning om könsidentitet.

Nästan ett år senare hade William fortfarande inte fått klarhet i hur länge vården skulle dröja. Han mådde allt sämre.

– Under mina värsta perioder kunde jag inte ta mig ur sängen. Jag orkade inte ta hand om min hygien, orkade inte ta mig in i duschen ens, för det var så jobbigt att klä av mig och se min kropp som den är, berättar han.

Till sist bestämde han sig för att söka hjälp på annat håll.

– Jag stod i kö till Lund i elva månader, men fick ingen återkoppling. Till sist, under sommaren 2018, tröttnade jag och skickade en egen remiss till en klinik i Stockholm. Där fick jag svar snabbt att väntetiden var åtta månader. Redan efter sex månader hörde de av sig och sa att de var redo att ta emot mig, säger han.

Annons

Annons

Williams historia är inte unik. Den långa väntetiden till utredning i Lund gör att många transpersoner i Skåne söker sig till klinker i andra delar av landet, ofta Stockholm eller Linköping, för att få kortare kötid. Men nu riskerar väntetiden i Lund att bli ännu längre.

Attila Fazekas är chefsöverläkare vid verksamhetsområde Vuxenpsykiatri Lund, där ett utredningsteam finns. Han bekräftar problematiken.

– Det här pågår sen några år tillbaka att folk väljer att söka sig till den klinik där kön är kortast. Det är helt förståeligt. De här individerna har ett lidande i att kroppen inte överensstämmer med den bild som de har om sig själva. Naturligtvis så vill man förkorta det här lidandet, säger han.

I Lund ligger kötiden på nästan 2 år, innan en remiss leder till påbörjad utredning. Den siffran är oförändrad sen några år tillbaka.

Men i juni slutade Linköping ta emot remisser, i brist på psykologer. Attila Fazekas befarar att det kan leda till att kötiderna i Lund blir ännu längre.

– Det är mycket möjligt att det blir ett större tryck under hösten. Redan nu kan vi se att vi har fått ännu flera remisser jämfört med samma period i fjol, säger han.

Att få könsbekräftande vård är en lång process. Behandling, som till exempel hormoner och kirurgi, kräver en flera år lång utredning om könsidentitet, som bara nio kliniker i Sverige har kompetens att göra. Kön dit är lång. Något som kan bli förödande, tror William.

"Innan man får behandling går man runt och har ångest över sig själv, hur man ser ut och hur man uppfattas. Då måste man bara vänta på att få börja utredningen, för då finns det resurser för dig. Men under tiden erbjuds inget stöd över huvud taget." säger William.

Bild: Adam Daver

Annons

Enligt Folkhälsomyndigheten är risken för självmordsförsök bland unga HBTQ-personer högre än hos resten av befolkningen. Allra högst är den hos transpersoner. Gruppen utsätts även i hög utsträckning för våld och trakasserier.

Annons

– Det är ett problem att så många transpersoner tar livet av sig, just för att det är så lång väntan. Det är en kamp som kan vara livsfarlig. Det förutsätter ju att man har ett väldigt nära nätverk med folk som stöttar en, som tror på en. Det är inte alla som har det, säger han.

Att få påbörja utredningen så snabbt som möjligt var helt avgörande för hans mående. Därför valde han att pendla till Stockholm för återkommande möten med läkare, psykolog och kuratorer.

– Bara att komma till utredningen gör att allt känns lättare, för då är man ändå på väg någonstans. Annars är man bara i limbo och vet inte om eller när vården kommer höra av sig.

– Det värsta är att alla delar av ens liv sätts på paus. Jag ville komma igång med utredningen så att jag skulle börja våga komma ut för min familj och veta att det finns någon jag kan ta stöd från i vården, till exempel via närståendemöten, säger han.

För att korta ner köerna krävs mer personal och öronmärkta pengar, säger Attila Fazekas - något som han lyft för politiker i Psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden i Skåne.

Per Einarsson (KD), är ordförande för nämnden och ser samma akuta behov av att korta ner köerna och spetsa kompetensen inom vården av transpersoner.

– Vi har haft ärendet uppe och följt det med stort intresse. Det är verkligen viktigt att vi hanterar detta rätt. Inte minst när det gäller psykiatrin. Vi vet att om vi mår dåligt länge, och inte får hjälp i tid, så förvärras också situationen, säger Per Einarsson.

Annons

Han berättar att Region Skåne under det senaste halvåret har skickat in en ansökan till socialstyrelsen om att få göra Lund till ett nationellt center för högspecialiserad vård, där könsdysfori ingår som specialområde.

– Det är bra om vi samlar kompetensen och lockar till oss mer personal. Jag tror att det är väldigt viktigt att könsdysfori blir ett område inom nationell högspecialiserad vård. För det är verkligen viktigt att detta hanteras rätt.

Annons

Nämnden har även gett i uppdrag till förvaltningschefen att återkomma med en handlingsplan för att korta ner köerna inom den mer akuta framtiden. 

– Vi hoppas få den på hösten, så vi vet vad vägen framåt är. Vi ser det som väldigt viktigt att komma till rätta med detta, säger Per Einarsson.

För William tog det totalt fyra år från att han sökte hjälp till att han fick sin diagnos. För två månader sedan kunde han äntligen påbörja sin behandling.

– Första gången jag tog testosteron, då var det som att äntligen, ångesten bara släppte. Jag vet att det egentligen inte är någon skillnad precis just idag, men det känns mycket bättre. Det känns som att jag är lite mer mig själv nu. 

Vad skulle det betyda med kortare kötid för de som söker hjälp i framtiden?

– Det hade i stora drag bara betytt allmänt bättre livskvalité. Att få känna att man är på väg, att man inte står still. Annars känns det lite som att man lever i en skräckfilm. Man vet inte vad som kommer runt hörnet. Men vet man det, då blir man inte lika rädd.

Det tog totalt fyra år från att han sökte hjälp till att han fick påbörja behandling. "Det värsta är att alla delar av ens liv sätts på paus."

Bild: Adam Daver

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy