Den svenska ojämlikheten ökar. Det gäller inte minst i arbetslivet där bevisen för utbredd diskriminering av utlandsfödda anställda hopar sig.

Utlandsfödda anställda, i synnerhet från Afrika, Asien och Latinamerika, återfinns i lägre positioner och har i snitt lägre löner än svenskfödda, ofta utan att det kan förklaras med skillnader i utbildning eller arbetserfarenhet. Det gäller på äldreomsorgsboenden lika väl som på universitet och högskolor.

Anställda som bär slöja, mörkhyade personer och de som bryter på svenska utsätts återkommande för fientliga ord och handlingar från patienter och brukare de arbetar med och ibland från deras anhöriga. Om det vittnar många personer som intervjuats för vår antologis olika studier.

En annan smärtsam upplevelse som flera av de intervjuade delar är osynliggörandet. ”Du finns inte. Du är luft!”, berättar en mörkhyad undersköterska om sitt möte med en del av de äldre hon jobbar med. ”Den känslan har jag bearbetat under åren, så nu tänker jag inte på det. Men det är så tydligt och man mår inte bra”. Att stå ut med rasism från patienter anser arbetsgivaren ofta vara en del av vårdpersonalens professionalitet.

Flera av studierna i antologin beskriver hur anställda diskriminerar sina invandrade kolleger, till exempel genom att skratta åt dem som inte har svenska som modersmål när de talar eller skriver svenska. Ibland bidrog chefer till diskrimineringen.

Hur Sverige ska komma tillrätta med att invandrade anställda missgynnas på landets arbetsplatser bör diskuteras betydligt mer. Istället läggs åtskilliga politiska förslag som vidgar ojämlikheten i samhället.

Det ser ut som att en politik för ökad ojämlikhet kommer att landa i flera partiers valutspel nästa höst, en politik som nyligen enbart Sverigedemokraterna kändes vid.

Det handlar om en vidgad klyfta när det gäller politiska rättigheter. Flera partier föreslår krav på bevisade kunskaper i svenska och samhällskunskap för ansökan om medborgarskap. Eftersom bara medborgare får rösta och ställa upp i riksdagsval leder det sannolikt till att en ökad andel av de människor som lever i Sverige kommer att sakna den grundläggande demokratiska rättigheten.

Förslagen gäller också vidgad ojämlikhet när det gäller rätten till en trygg bosättning. Flera partier föreslår språk- och andra kunskapskrav även för permanent uppehållstillstånd. Den osäkerhet som risken att bli utkastad ur landet leder till gör det svårare för anställda att motsätta sig diskriminering och att argumentera för rättvisa löner.

Partierna lägger även förslag som urholkar sociala rättigheter. Till exempel att invandrade personer inte ska ha tillgång till samma ekonomiska trygghet som andra, åtminstone inte under flera år.

Forskningen om ojämlikhet i världen och i Sverige har tagit fart på allvar och visar på olika typer av orättvisa skillnader mellan människors liv och livschanser. Vår antologi är ett bidrag som handlar om klass- och könsojämlikhet, men framför allt om ojämlikhet mellan svenskfödda och invandrade anställda. Boken finns fritt tillgänglig för läsning på Kriterium.se

Diskrimineringen i arbetslivet är en central del av ojämlikheten. Vilket parti vågar föra upp diskrimineringen av och rasismen mot utlandsfödda i arbetslivet som en central valfråga? Vi erbjuder våra kunskaper om Sveriges ojämlika arbetsplatser till dem som vill verka för jämlikhet.

SKRIBENTERNA

Redaktörer och författare till boken ”Ojämlika arbetsplatser. Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet”. Nordic Academic Press 2021.

Redaktörer

Kristina Boréus, Uppsala universitet

Anders Neergaard, Linköpings universitet

Lena Sohl, Södertörns högskola

Övriga författare

Alireza Behtoui, Södertörns högskola

Simon Birnbaum, Södertörns högskola

Stefan Carlén, Stockholms universitet

Paulina de los Reyes, Stockholms universitet

Ulla Eriksson-Zetterquist, Göteborgs universitet

Charlotte Holgersson, Kungliga Tekniska högskolan

Mia Liinason, Lunds universitet

Linda Lill, Malmö universitet

Diana Mulinari, Lunds universitet

Paula Mulinari, Malmö universitet

Laurence Romani, Handelshögskolan i Stockholm

Nora Räthzel, Umeå universitet

Rebecca Selberg, Lunds universitet

Alexander Styhre, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Göran Therborn, University of Cambridge

Aina Tollefsen, Umeå universitet

Soheyla Yazdanpanah, Södertörns högskola

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.