AnnonsSvenska Kyrkan Malmö

Därför är det viktigt att rösta i kyrkovalet

Varför ska man rösta i kyrkovalet? Har det någon betydelse för övriga samhället? Vi låter frågan gå till biskop emerita Eva Brunne och diakon Agnes Callewaert.

Foto Kristin Lidell

Använd din demokratiska möjlighet att rösta. Det är faktiskt din plikt, menar biskop Eva Brunne. Oavsett dina åsikter, aktivt troende eller inte, kan du påverka, i en kyrka med folkligt inflytande blir varje röst är viktig och partibeteckningarna på valsedlarna en sorts varudeklaration.

­– I väldigt många länder har medborgarna inte någon chans att rösta och vi har bara 100 år av demokrati i Sverige. Med din röst kan du påverka att kyrkans medel används på ett vettigt sätt. Vår kyrka är genomdemokratiskt, det är lekfolk och inte enbart präster och biskopar som bestämmer. Undersök vad de politiska partierna vill lokalt, vill de exempelvis satsa på diakoni eller på byggnader?

Biskop emerita Eva Brunne och diakon Agnes Callewaert Foto: magnus Aronsson och Svenska Kyrkan Malmö

Efter kyrkans skiljande från staten år 2000 är religion en privat angelägenhet. Däremot har kyrkans människor alltid varit politiska om än inte partipolitiska, säger Eva Brunne.

– Politik betyder ”det gemensamma livet i staden”, det delar vi alla som medborgare. Idag finns det konservativa röster som hävdar att kyrkans människor inte ska vara politiska. Då menar de oftast engagemanget för flyktingar, för interreligiös dialog, kampen mot fattigdom och att de tycker att kyrkans människor är vänstervridna. Må så vara, men vi gör det utifrån vår tro, inte partipolitik. Samtidigt har politiken verktygen för att förändra. Drygt 5,7 miljoner människor i Sverige är medlemmar i Svenska kyrkan. Vid kyrkovalet 2017 var valdeltagandet 19,08 procent, det är det högsta valdeltagandet sedan 1934. Många ville lägga sin röst för att värna människovärdet.

Som diakon i Mariakyrkan ser Agnes Callewaert de direkta effekterna av hur medlen fördelas efter ett val.

­– Valet är en chans att påverka hur tron ska gestaltas i praktiken, budgeten är en spegel av vad vi satsar på. Som diakon har jag ett väldigt tydligt uppdrag, det går inte att prata om diakoni utan att ha ett maktperspektiv. Kyrkans roll är att stötta de mest utsatta, och jag har en möjlighet att påverka fördelningen lite mer rimligt. Människor söker sig till kyrkan eftersom de förväntar sig att vi kan hjälpa till, men många har också en längtan efter att själva göra något för andra. Som kyrka kan vi skapa de miljöerna och göra saker solidariskt tillsammans, troende eller ej. Sedan ska vi inte vara rädda för att vara en kyrka, vi ska respektera andra men inte dölja att vi är människor som ber, firar gudstjänst och bärs av vår tro.

Foto: Magnus Aronsson

Med samhället som en garant för grundläggande rättigheter och trygghet kan kyrkan fungera som ett komplement och aktivt gå ut och erbjuda lösningar. Den diakonala satsningen på samtalsstöd under corona är ett exempel. Människors engagemang resulterar också i samarbete mellan olika organisationer, och i Malmö blev Värmestugorna en akut lösning för hemlösa. Genom inledande insatser från Svenska Kyrkan och andra frivilligorganisationer utvidgades satsningen och finansieras sedan en tid delvis av det offentliga.

– Det började som ett akut behov där människor inte hade tak över huvudet. Civilsamhället sa ”så har kan vi inte ha det”, och organisationer arbetade gemensamt med enkla medel. Vår roll blir att kliva in när samhället inte räcker till eller hinner med, men det är jätteviktigt att inte ta över.

Eva Brunne håller med.

– Kyrkans insatser ska inte vara ett alibi för uteblivna samhällsinsatser men är en komplettering utifrån vår värdegrund att värna om de svaga. Ett tydligt exempel är hur församlingar ställde om sin verksamhet under flyktingvågen. Pensionerade lärare dök upp och hade språkträning, det var barnverksamhet, lägenheter skakades fram. Det var den största civila samhällsförändringen vi sett på länge. Kyrkans inriktning är att människor ska kunna leva tillsammans oavsett var vi kommer ifrån och oavsett om vi tror eller ej. Vi måste ha ett samhälle som fungerar för alla.

Denna text är en annons producerad av Bonnier News Brand Studio och inte av Sydsvenskans redaktion. Vill du veta mer om hur vi arbetar med denna typ av material får du gärna kontakta oss på [email protected]
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy