”Med havet som granne” stod det nyligen i en mäklarannons om en dyr villa till salu vid Skånes kust. ”Med havet som hot” hade kanske varit en mer sann, men mindre säljande formulering med tanke på hur framtiden kan utveckla sig.

”Med utsikt mot en vall” är en ganska sannolik beskrivning av hur ett kustnära boende på Falsterbohalvön kan komma att se ut.

I sin bok Klimatkrisens Sverige skriver Erika Bjerström, klimatkorrespendent på SVT: ”Jag har rapporterat från flera platser i världen om hur de allra fattigaste drabbas av havsnivåhöjningar … I Sverige är det tvärtom. Det är de mest välbeställda i Skåne som kommer att drabbas först. Det smala Falsterbonäset sticker rakt ut i havet från den skånska kusten. Här bor medlemmar i familjen Wallenberg, andra förmögna företagsledare, pensionerade statsråd, artister och kända tv-personligheter.”

Enligt Bjerström värderas fastigheterna på Falsterbonäset till över 70 miljarder kronor. Men hur blir det i framtiden? Kommer hus- och tomtpriser fortsätta att stiga om havet stiger?

Enligt SMHI:s prognos, baserad på att koldioxidutsläppen fortsätter att öka, kommer havet att stiga upp till 40 centimeter till år 2050 och upp till en meter år 2100 runt kusten i Vellinge kommun. Om prognosen slår in riskerar många bostäder i Falsterbo och Skanör att ligga under vattenytan om 80 år. Havsnivån har redan stigit och det kan bli mer eller mindre havsstigning i framtiden beroende på hur vi alla agerar nu. Högvatten i samband med stormar är ett stort problem och en av de främsta anledningarna till att skydda Falsterbonäset.

Vellinge kommun har insett behovet av en 2,1 mil lång skyddsvall. Vallen ska gå runt delar av Falsterbo, Skanör och Ljunghusen. Enligt planerna ska vallen byggas upp till 1,5 meter hög på 80 procent av sträckan, och något högre på de resterande 20 procenten. I maj 2020 sade mark- och miljödomstolen i Växjö ja till bygget men domen överklagades av flera partier. Kommunen var inte heller nöjd med de förbehåll som domstolen gav. Det har gjort att ärendet har gått vidare till nästa instans – Mark och miljööverdomstolen, som ska ha ett internt möte i frågan den 29 september.

Många andra kustkommuner, speciellt i södra Sverige, förväntas följa beslutet att bygga vallar om den negativa klimatutvecklingen fortsätter.

Koldioxidutsläppen måste nu minska snabbt och kraftfullt, annars fortsätter temperaturen att stiga, tundran att tina och de stora landisarna att smälta – och mer vatten rinner ut i haven.

Klimatsvaret har ett förslag som skulle kunna hjälpa Sverige att nå landets klimatmål och – om det införs i EU för alla klimatskadliga bränslen – minska hotet från havet. Klimatsvaret är en del av det internationella nätverket Citizens’ Climate Lobby och har funnits i Sverige sedan 2013.

Förslaget är riktat mot transportsektorn, som står för cirka en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige. Tanken är att alla drivmedel som genererar koldioxid beläggs med en progressiv avgift. Om priset höjs med till exempel 50 öre per liter och månad, blir det snabbt märkbart. Effekten blir att bilägare väljer att minska sin användning av fossildrivna bilar och går över till andra alternativ som till exempel elbilar eller till att cykla och åka kollektivt så mycket som möjligt.

Att regeringen nyligen presenterade förändringar i bonus-malus-systemet för att ytterligare gagna inköp av elbilar är bra. Men vårt förslag, som kallas avgift och utdelning, är mindre krångligt och mer rättvist.

Det som skiljer vårt förslag från att införa en vanlig bränsleskatt är att de avgifter som samlas in fördelas i lika delar till alla landets invånare varje månad, där barnfamiljer, landsbygd och glesbygd får mer. Den som inte orsakar mer än genomsnittsutsläpp av koldioxid från drivmedel belönas därmed med ett överskott.

Det är hög tid att Sverige agerar som ett föredöme internationellt innan landets stränder krymper och fler kommuner måste bygga höga vallar. Annars riskerar utsikterna att bli trista för både fattiga och rika länder.