AnnonsSvenska Kyrkan Malmö

Kyrkoherden vill att Svenska Kyrkan ska vara för alla i Malmö

– Det är ett privilegium att få verka i Sveriges snabbast växande stad. Jag vet att kyrkan gör stor skillnad i samhället, säger kyrkoherde Gunilla Hallonsten.

Kyrkoherde Gunilla Hallonsten Foto: Magnus Aronsson

Gunilla Hallonsten, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Malmö, började sin bana som präst i Kirsebergskyrkan. Hon har också hunnit ha olika chefsbefattningar vid Svenska kyrkan, varit gästforskare vid Chester University, disputerat och arbetat i södra Afrika med frågor runt hiv och genus. 2002-2007 bodde hon i Swaziland och arbetade parallellt i diktaturen Swaziland och det unga demokratiska Sydafrika. Mycket av arbetet skedde tillsammans med kvinnor som vårdade hivpositiva och föräldralösa barn, och åren kom att fördjupa hennes syn på demokrati och yttrandefrihet.

– 2004 hade Swaziland flest hiv-positiva i världen, 42,6 procent. Det fanns flera faktorer, inte minst fattigdom, tabun och tystnaden runt sjukdomen. Landets begränsade yttrandefrihet med svårigheten att få tillgång till information påverkade möjligheten att bekämpa hiv. Jag såg hur viktigt det är med lokal demokrati och att de demokratiskt valda företrädarna hålls ansvariga för sina beslut.

Svenska kyrkan har en bred verksamhet som är en viktig del av samhället. Foto: Alex Giacomini och Magnus Aronsson.

Demokrati, säger hon, är ett synsätt om hur vi ska leva tillsammans i ett samhälle. Att få göra sin röst hörd och att bli tagen på allvar som människa i samhällsbygget är grundläggande.

– Just nu utmanas demokratiska grundvärden runt om i världen, vi har blivit sämre på det demokratiska samtalet. Kyrkan kan vara en agent för förändring genom diakonin och den andliga växten i mötet mellan människor och det som är djupast och viktigast för oss; om hur vi ser på oss själva och varandra och hur vi ger varandra utrymme och växtmöjligheter.

­– I grunden handlar demokratifrågorna om möjlighet till fred och en strävan mot att människovärdet kan realiseras i praktiken. Kyrkans uppdrag är först och främst att värna människovärdet och bekämpa orättvisa. Vi ska vara en röst för de som inte kan höras och tron kräver att vi tar ställning i rättvisefrågor. Vi behöver vara radikala i hur vi står upp för de som lever i marginalen, där kan du som troende inte kompromissa.

Den 19 september är det kyrkoval och hon tycker den som kan ska använda sin röst.

–Det är alltid en utmaning att få människor att rösta men demokratin försvagas om vi inte använder våra möjligheter. Det går att förtidsrösta två veckor innan i församlingshem och valbodar. Det ska också gå att skriva ut röstkort om du råkar komma till fel vallokal, allt för att förenkla och göra tillgängligt.

FN har i ”Agenda 2030” slagit fast 17 globala mål för en färdriktning mot en mer hållbar framtid. ”Ingen hunger” samsas med mål som ”Minskad ojämlikhet”. Självklart ska kyrkan vara en del i arbetet mot målen, säger Gunilla, det går inte att ställa sig utanför. Som mål nummer 1 hittas ”Ingen fattigdom”.

– Agenda 2030 är ett ramverk med flera dimensioner där målen i varje del bär demokratiaspekter och värden vi hela tiden måste värna och upprätthålla. Malmö är en ung stad där hälften av invånarna är under 35 år och i vissa områden är barnfattigdomen hög. Kyrkan har en stor funktion, vi måste hjälpa till att skapa trygga sammanhang. Vi har bestämt oss för att prioritera de yngre i vår verksamhet, det kan vara att bjuda in skolor, att ha kyrkokörer och mer barnverksamhet.

– Vi ska ha ekonomisk och social hållbarhet, visst, men vi behöver också ha en andlig hållbarhet i våra liv. Det blev väldigt tydligt under covid hur ensamma många kände sig. Jag vill att kyrkan ska skapa utrymme för samtal runt de existentiella grundfrågorna. En präst kan vara en samtalspartner under vargtimmen då livsfrågorna är som svårast. Vad är döden? Hur ska jag leva som människa? Det är en del i vårt uppdrag att finnas till i svåra stunder.

Gunilla ser ingen mening i att dela upp människor i troende eller ej. Kyrkans tröskel ska vara låg. Kyrkogårdarna tillhör alla och alla ska känna sig bekväma med att tända ett ljus i kyrkan.

– Vi lever i ett mångfaldssamhälle, och i Malmö bor människor från 179 länder. Många ideella krafter hjälper till inom diakonin och vi vill inte ha något krav runt vilka som är troende eller ej. Det är viktigt att Svenska kyrkan bidrar till att stötta människors vilja att göra skillnad. Idealitet och människors engagemang är enormt viktiga i en fortsatt demokratiseringsprocess.

Alla ska känna sig välkomna i kyrkan, säger kyrkoherde Gunilla Hallonsten. Foto: Kristin Lidell

­För att skapa en plattform för samverkan mellan religiösa aktörer vill kyrkorådet skapa interreligiösa råd.

– I Malmö är mångfalden stor liksom bristen på samhörighet, här finns såväl antisemitism som islamofobi. Vi, de olika religiösa aktörerna, försöker arbeta tillsammans för fred och rättvisa, vid en orolig situation sluter vi upp sida vid sida. Som troende måste vi gå före och agera mot förtryck, det är en självklarhet. Kyrkan har en lära, ett språkbruk och en kontinuitet som rymmer tolkningar där varje människa får plats att tolka utifrån sitt eget liv. När vi bygger gemenskaper där detta möjliggörs, öppnas oanade vägar.

Denna text är en annons producerad av Bonnier News Brand Studio och inte av Sydsvenskans redaktion. Vill du veta mer om hur vi arbetar med denna typ av material får du gärna kontakta oss på [email protected]
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy