Annons

Annons

opinionMalmö

Aktuella frågor
”Det räcker inte med att ha speciella temadagar eller projekt om antisemitism.”

Antisemitism är ett tecken på att samhället är på fel väg och på att också icke-judar riskerar att utsättas för våld, skriver Björn Westerström, samordnare av Malmö skolors arbete mot antisemitism och gymnasielärare på St Petri skola i Malmö.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Förstärkt bevakning och avspärrningar utanför synagogan i Malmö under en judisk högtid.

Bild: Patrick Persson

Annons

I tre år teg en av mina elever om sin judiska identitet i rädsla för att bli utfryst och trakasserad. Först några år efter studenten vågade han berätta för mig att han var jude. Händelsen är en av alltför många i sitt slag, där unga judar i skolan tvingas välja mellan tystnad eller utsatthet. I Mirjam Katzins rapport Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap (2021), framtagen på uppdrag av Malmö stad, finns många liknande berättelser.

De som står för utfrysning och trakasserier är ingen enhetlig grupp. En del av dem som uttrycker hat är genom härkomst kopplade till konflikten mellan Israel och Palestina, men det är bara en synlig del av ett problem som till sin natur är osynligt. Antisemitism är inte en minoritets förtryck av en annan minoritet. Att påstå det leder inte bara till skuldbeläggande av en redan utsatt grupp, muslimer, utan även till fel åtgärder. Att tro att fenomenet finns hos en liten del av befolkningen gör att man missar något som är ett strukturellt problem i hela samhället.

Annons

Annons

Antisemitismen, som bygger på fantasier om judar och inte har något som helst med verklighetens judar att göra, har uppstått i den europeiska tankevärlden.

Under tvåtusen år har antisemitismen utvecklats till det den är idag, en obehaglig skuggsida av det europeiska kulturella arvet. Ett strukturellt hat vars mest fruktansvärda konsekvens syntes i Förintelsen. Eftersom antisemitism är en del av det europeiska kulturella arvet finns det ingen quick fix, intet snabbt sätt att komma till rätta med den.

Unga människor måste tidigt få lära sig att känna igen antisemitism både inom och utanför sig själva. Inom sig i form av omedvetna fördomar om judar och utanför i de avtryck fördomarna lämnar i samhället, hat och hot liksom diskriminering och våld.

För att eleverna ska förstå vad antisemitism är måste undervisningen integreras i skolans olika kurser och i ämnen, och där ges samma vikt som all annan kunskap. Det räcker inte med att ha speciella temadagar eller projekt.

Som samordnare av Malmö skolors arbete mot antisemitism, ett uppdrag jag delar med Mirjam Katzin och Rebecca Stucker, strävar jag just efter att införliva undervisningen mot antisemitism i den ordinarie undervisningen.

Annons

Inte bara skolan behöver en riktad insats mot dem som ger uttryck för antisemitism - alla i Sverige behöver lära sig vad antisemitism är och hur farlig antisemitism är, för alla. Antisemitism är ett tecken på att samhället är på fel väg och på att också icke-judar riskerar att utsättas för våld.

Annons

Den 13 oktober slås portarna upp till Malmös internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism, en konferens som följer upp dåvarande statsminister Göran Perssons initiativ från millennieskiftet när han kallade till vad som kom att heta Stockholms internationella forum om Förintelsen.

Med anledning av den stundande konferensen har statsminister Stefan Löfven (S), jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP), utbildningsminister Anna Ekström (S) och kulturminister Amanda Lind (MP) presenterat en rad åtgärder för att motverka antisemitism och stärka hågkomsten av Förintelsen.

En av de utlovade åtgärderna är att Skolverket tillsamman med Forum för levande historia ska få resurser för att kunna göra demokratistärkande insatser i skolan. Jag är övertygad om att det är rätt väg att gå förutsatt det resulterar i att lärare får mandat att arbeta med frågorna i den ordinarie undervisningen, i olika kurser och ämnen. Det är nödvändigt för att eleverna ska förstå att antisemitism inte är ett isolerat fenomen utan något som finns i hela samhället.

Annons

Regeringen lovar även att en ”utredning om främjande av judiskt liv i Sverige ska tillsättas”. Jag kan inte nog understryka vikten av det. Eftersom antisemitism målar upp en falsk bild av vad det judiska är behöver judar och de judiska inslagen i samhället stöttas. Även här har skolan en viktig roll i att motverka schablonartade uppfattningar av vad judisk identitet är och visa på det orimliga i antisemitiska föreställningar.

Annons

Min förhoppning är att den kommande konferensen i Malmö ska stärka de initiativ som redan finns och synliggöra för fler det problem som antisemitism utgör.

Jag önskar att åtminstone några steg ska tas mot insikten att det judiska är en viktig del av den europeiska och den svenska gemenskapen, så att unga människor inte ska behöva tiga om vilka de är utan bekymmerslöst våga berätta att de är judar.

SKRIBENTEN

Björn Westerström, samordnare av Malmö skolors (kommunala grund- och gymnasieskolor samt komvux) arbete mot antisemitism och gymnasielärare i historia och svenska på St Petri skola i Malmö.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy