– Allting som rör både hur vi kommer tillbaka till jobbet och våra resvanor är stora gissningsleken, 10 000 kronorsfrågan – ingen vet riktigt. Men vi intervjuade HR-chefer på tio myndigheter och företag i december 2020, och mycket rörde sig runt bilden av att det ändå har funkat bra för både arbetsgivare och arbetstagare med hemarbete till en viss grad. Vi såg att man ville fortsätta med det, säger Lena Winslott Hiselius, som arbetar på internationella miljöinstitutet på Lunds universitet och tillsammans med Peter Arnfalk står bakom rapporten ”Coronapandemins effekter på arbete, kontor och resor”.

Rapporten bygger på dels intervjuerna med HR-cheferna och på 1105 enkätsvar från medarbetare på samma myndigheter, universitet och företag.

I studien konstateras att coronapandemin snabbt har lett till några av de mest revolutionerande förändringarna i privatliv och yrkesliv runt om i världen. En övergång till distansarbete och virtuella möten har testats i vad som kan ses som ett storskaligt experiment och kunskaper och erfarenheter från det kommer att bestående effekter i arbetslivet. I snitt räknar studiens intervjupersoner med att medarbetarna kommer kunna arbeta hemifrån två dagar i veckan och från kontoret tre.

Resultatet visar också att kvinnor är mer nöjda än män med distansarbete. Äldre personer var också generellt mer nöjda med att arbeta hemifrån.

– En förklaring kan vara att det blir lättare att få ihop livspusslet som kvinnor traditionellt tar större ansvar för om man jobbar hemma. De som är äldre löper större risk att bli allvarligt sjuka och uppskattar därför att slippa pendla. Som senior är man också mer självgående och behöver kanske inte alltid ha kollegor runt sig, förklarar Lena Winslott Hiselius.

Det framkom också att de som pendlat varje dag till jobbet tidigare var mindre nöjda med distansarbetet. Det förklaras med att dessa saknade hemmakontor sedan tidigare och fick bygga upp en ny utrustning. De som redan arbetade en del hemma, var istället desto gladare.

– De som tidigare redan jobbade några dagar hemma hade också utrustning och rutiner på plats, det vill säga att omställningen inte blev så stor. De hade också aktivt valt hemarbete.

Men kommer det bli skillnad på vad man gör hemma respektive på kontoret? Ja, en vanligt förekommande uppfattning är att man kan "jobba undan" hemifrån och använda kontoret mer som en kreativ miljö där medarbetare träffas och inspireras. Kontoret ska vara en social energikälla.

Många har trivts med att arbeta hemifrån under pandemin, men andra har känt sig ensamma och isolerade och en del har fått fysiska besvär på grund av en arbetsmiljö som inte är optimalt anpassad för kontorsarbete. Så en kombination av hemarbete och kontorstid kanske är idealiskt?

– Kontoret behöver vara en flexibel plats dit man kommer för att interagera med sina kolleger, och där man har goda uppkopplingsmöjligheter, för det kommer vara många digitala möten därifrån också fortsättningsvis, säger Lena Winslott Hiselius.

För att tillmötesgå det behöver många kontor anpassas för de nya förutsättningarna. Det så kallade aktivitetsbaserade kontoret hade börjat bli vanligare redan före pandemin, och erbjuder olika lösningar för olika arbetsuppgifter. Istället för att ha fasta arbetsplatser erbjuder kontoret exempelvis tysta rum för avskildhet och koncentrerat arbete, projektytor och både öppna och slutna mötesrum. Tanken är att öka medarbetarnas kreativitet och prestationsförmåga på jobbet.

Ett alternativ kan också vara jobbhubbar, platser närmare hemmet där man kan sitta och arbeta, exempelvis på kontorshotell. Lena Winslott Hiselius förklarar:

– Dit kan man komma och få social interaktion, komma utanför dörren och slippa se smutstvätten. Vi ska komma ihåg att det inte är alla som har möjlighet att fixa till en bra arbetsplats hemma, och då skulle en jobbhubb kunna vara en lösning. Men vi har inte sett mycket av det än så länge.

Jenny Wohlfart som är uthyrningsansvarig i kontorsfastigheten The Point i Hyllie, ser en förändring i tankesättet hos de kunder hon har kontakt med.

–Eftersom The Point är ett flexibelt hus där vi kan erbjuda ner mot 150 kvadratmeter stora kontorslokaler upp till hela våningsplan, öppnar det för möjligheten att skapa både den kreativa jobbhuben eller ett mer traditionellt kontorslandskap. Många företag som nu omvärderar kontorets roll, passar på att se över sina ytor och skapa en plats medarbetarna verkligen vill komma till, säger Jenny Wohlfart på The Point.

Hela rapporten från Lunds universitet kan du läsa här.