Annons

Annons

Skolmat

Tre ton skolmat åt skogen på bara fem dagar i Lund

Nästan tre ton mat kastades under bara fem skoldagar i grundskolan när terminen började i Lund. Det blir en bra bit över 100 ton på hela skolåret – om det fortsätter i samma takt. Rester kan räddas, men balansen är skör. Dålig mat kan göra barnen sjuka.

Köksbiträdet Oswaldo Garcia Sanchez langar fram mängder av mat i Järnåkraskolans kök. Mycket av det som förbereds äts aldrig upp.

Bild: Ingemar D Kristiansen

Annons

– Vi köper klimatsmart och ekologiskt och så hamnar det i soporna. Det är jättetråkigt när vi gör så mycket arbete. Det är både pengar och tid som går förlorat, säger måltidschefen i Lund, Birgitta Mårtensson Asterland.

Fortsätter svinnet i samma takt som de första skoldagarna så blir det svindlande 100 ton på ett år. Det är ungefär lika mycket som vikten av 167 rödvita kor, eller 50 000 vanliga mjölpaket (på 2 kg), eller över 700 000 normalstora äpplen.

– Det är fruktansvärt stora mängder. Man kan tycka att det borde väl inte vara så svårt att få ett lågt matsvinn, men det är många faktorer som bidrar.

Det finns två sorters matsvinn. Det som eleverna skrapar av från tallriken och det som köket lagat till, som inte går åt och som inte kan återanvändas. Varje dag vägs svinnet.

Annons

Som Sydsvenskan tidigare berättat är det den mest populära maten som står för det mesta svinnet, när hungriga överskattar sin aptit.

– Man slänger mer ju äldre man blir, säger Birgitta Mårtensson Asterland.

Annons

Skolkökens matåtervinningspåsar är lite större än hushållens vanliga små bruna. 45 liter ryms i den som skolrestaurangerna använder.

Bild: Ingemar D Kristiansen

Från januari till juni steg det genomsnittliga svinnet per matgäst och dag från 40 gram till nära 56 gram. Förklaringen är pandemin, som gjort att serveringen i första hand behövt organiseras utifrån kravet på avstånd.

Det som inte äts upp går till återvinning och förvandlas till biogas och biogödning (se grafik). Målet för i år är att få ner svinnet till 40 gram i snitt per person. Men på sikt behöver matsvinnet halveras.

Annons

Måltidsinspiratören Jens Stjernqvist som arbeta med skolmat och matsvinn tror inte att det är möjligt att få ner svinnet till noll.

– Många gånger kanske vi inte ska förebygga matsvinn utan istället planera för det. När vi vet vad som finns så vet vi också vad vi kan göra med det, säger han.

Annons

”Det finns lika många termometrar som knivar i skolköken. Om ett värmeskåp går sönder en stund eller om det händer något under mattransporten får vi slänga maten och börja om. Så är reglerna.”, säger måltidsinspiratören Jens Sternqvist om säkerheten.

Bild: Hussein El-Alawi

Det går att baka bröd på matrester och att blanda in dem i exempelvis sallader. En överbliven grönsak kan dyka upp i en pastagratäng. Kokt potatis som inte ätits upp kan stekas. Pasta som kyls kan omvandlas till en pastasallad.

Köttgrytor, gratänger och köttbullar är exempel på mat som går bra att kyla eller frysa, för att serveras vid ett annat tillfälle.

Annons

Elever på två Lundaskolor ingår i ett experiment för att minska matsvinnet, fast det vet de inte om. Nu är fokus riktat mot personalen.

– Det handlar om att titta på flödet. När kommer sista matgästen och när sätter man ut sista omgången mat? Sätter man ut lite eller väldigt mycket? Personalen kan stanna kvar för att se vad som händer med maten. Vi måste ha kontroll så inte eleverna har kladdat med den, säger Birgitta Mårtensson Asterland.

Annons

För det som lagats till, men aldrig behöver sättas ut går också att återanvända.

”Politikerna har beslutat att svinnet årligen ska minska. Det känns bra att ha beslutet bakom sig när man jobbar med det här”, säger måltidschefen Birgitta Mårtensson Asterland.

Bild: Ingemar D Kristiansen

Det finns inga tankar på att sälja överbliven mat till lärare som kan fylla matlådor, så som Sydsvenskan berättat att man gör i Staffanstorps kommun.

Annons

– Jag får frågan lite då och då. Nu ska vi arbeta med att minska matsvinnet och måste fokusera på att ha så lite kvar som det någonsin är möjligt. Då ska vi inte jobba med att det har ett värde att ha mat kvar, säger hon.

För att minska svinnet är det förstås en fördel att veta vilken mat barnen tycker om.

– Vi saknar jättemycket att vi inte direkt kan få feedback av eleverna. Vi skulle vilja se det svart på vitt, säger måltidschefen Birgitta Mårtensson Asterland.

Annons

Det fanns en plan som gick om intet på grund av pandemin. Barnen skulle klicka på ett glatt, ett surt eller ett likgiltig emojiansikte på en ipad på väg ut från matsalen, för att betygssätta det de ätit. När det är möjligt att starta kan metoden köras igång på alla skolor Måltidsservice har ansvar för. Allt är förberett.

Att ställa enkätfrågor till elever har prövats men fungerar inte alltid så bra.

– Man kommer bara ihåg riktiga bottennapp och det kan ha varit för ett halvår sedan. Därför behöver vi feedback i stunden, säger Birgitta Mårtensson Asterland.

Att engagera elever i matråd är ett klassiskt sätt att kommunicera. Men det har sina nackdelar, anser Jens Stjernqvist, som berättar hur det kan gå till:

Annons

– En eller två elever från varje klass har med sig önskemål från kompisarna. Vi försöker förklara att om de vill ha pizza, så är det inget vi motsätter oss. Men ska vi göra pizza till 400 elever så behöver vi börja jättetidigt för att göra pizza till alla och då är inte den pizzan god. Därför väljer vi att inte servera den. Då går eleverna tillbaka till de andra och säger: Vi fick nej. Det blir badwill.

Jens Stjernqvist ser motsatt effekt om han istället får förklara läget för alla elever på en skola samtidigt. Lösningen heter digitalt matråd, som prövats på Fäladsskolan och Vårfruskolan.

– Då kan man hellre fokusera på vad vi kan servera.

Kockar bakar bröd på rester

Överbliven bulgur, potatis och morot blandas i brödbaket till soppdagen. Andra rester kan bli extrarätter dagen därpå.

Annons

– Där jag jobbar är vi ganska duktiga på att planera, säger kocken Somphong Pissaphole.

Skyltar med ingredienser och små smakbitar är nycklar till att få barnen att testa bröd bakat på rester. Så arbetar kocken Somphong Pissaphole på Fäladsgården.

Bild: Ingemar D Kristiansen

Annons

Hon lagar mat till 1300 elever på Fäladsgården och mottagningskök på andra skolor. Hon tycker att det är synd när mat går till spillo.

– Vi har ganska lite matsvinn och den mängden vi har kan vi återvinna. Vi jobbar på det.

Rester kyls ner och ingredienser som bulgur och pasta kan hamna i en sallad nästa dag.

Salladsbuffé som eleverna själva fått ta för sig av får de aldrig träffa nästa dag.

– Det är så rörigt när folk går förbi och rör vid maten. Den kan vi inte spara, säger hon.

Skolkökspersonalen skriver skyltar som informerar om ingredienserna när de ställer fram eget nybakat bröd när det är soppdag. I brödet har de blandat ner morot, spenat, potatis och bulgur.

– Eleverna säger:”Oj, bulgur, kan man ha det i brödet?” Då får man säga, du får smaka. Det krävs att man berättar för dem. Vi skivar så att man kan ta mindre bitar och smaka.

Annons

Fakta

Fler sätt att minska svinnet

Fler tillagningskök. För grundskolans 23 mottagningskök är det svårt att återanvända matsvinn. Men nya tillagningskök är dyra. De har successivt blivit fler de senaste åren.

Koll på frånvaro. När skolköken inte får information om sjukfrånvaro och att hela klasser är borta på studiebesök lagas mat som ingen äter upp.

Använda appen. Det finns en glad, en ledsen och en likgiltig emojifigur i appen Skolmaten, där man kan kolla veckans mat. Men få ger betyg och det finns ingen modell för att ta hand om resultatet.

Annons

Fakta

Visste du det här om skolmaten?

265 gram väger den genomsnittliga lunchen en grundskoleelev äter i skolan i Lund varje dag (här räknas inte knäckebröd eller mjölken in).

3 länder ger elever lagstadgad gratis skolmat, Sverige, Finland och Estland.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy