– Vi kan styra hjärnan från utsidan genom att skapa elektriska signaler – det hjärnan själv kommunicerar med. Vi hade kunnat styra armar och ben också om vi skulle vilja, förklarar överläkare Marcus Persson vid team för hjärnstimulering på Helsingborgs lasarett.

Många känner nog igen känslan av att fastna i en tanke. Som en gammal grammofonskiva som hakat upp sig.

Vid depression kör hjärnan lätt fast i en negativ loop, förklarar Marcus Persson. Den tanke man brukar tänka är lättast att plocka fram igen. Som en upptrampad stig man inte förmår att kliva av, medan gräset växer sig ogenomträngligt runt omkring. Magnetbehandlingen kan bryta det mönstret genom att stimulera den del av hjärnan man inte använder, så att man kan börja tänka fritt.

Det är måndag morgon på plan fem på Helsingborgs lasarett. En 40-årig kvinna med varmt röd stickad tröja får stolen inställd åt sig. Lasarettets bekvämaste, skämtar läkaren. Han testar vid vilken styrka hennes tumme rycker till, för att kalibrera magnetstyrkan. På monitorn bakom hennes huvud ser man hennes hjärna och i pannan har hon en ”tracker” – som en kompass för att hjälpa magnetimpulserna rätt. Maskinen lyser grönt.

Under veckan ska kvinnan få 1800 impulser ungefär en gång i timmen, sju gånger om dagen. Det här är hennes första behandling.

Marcus Persson ställer in magnetspolen på vänster sida av hennes huvud. Så startar behandlingen. Som ett intensivt hackspetts-tickande med 30 magnetimpulser på två sekunder och sedan tyst. Hennes ögonbryn rycker till varje gång. Sedan är det stilla i åtta sekunder.

– Man blir lite extra flirtig. Det blir alla, skämtar sjuksköterskan Gunilla Unosson.

Så skruvas magnetstyrkan upp.

– Nu blir det en lite elakare hackspett, säger hon.

Knack, knack, knack, knack, knack.

– Nu är det fyra tåg kvar. Vi kallar dem tåg. Du är hur duktig som helst, säger läkaren.

Så är behandlingen klar för den här gången. Den 40-åriga kvinnan har nästan en timmes paus innan det är dags för nästa behandling. Hon ska vara på lasarettet hela dagen. Efter nästa omgång blir det lunch. Gunilla Unosson berättar om eventuella biverkningar. Yrsel, huvudvärk. Ont i skalpen. Det är alltid värst första gången.

– Man blir trött och sover gott första natten, säger hon.

Tidningens reporter får testa. Det smattrar till ovanför tinningen och ögonbrynen hoppar. Det känns faktiskt som en liten hackande fågel. Eller som om ett gäng popcorn som poppas. Obehagligt, men det gör inte ont. Åtminstone inte om man bara testar tre ”tåg”. Efter 1800 impulser känns det naturligtvis annorlunda.

Maskinen har funnits vid Helsingborgs och Lunds lasarett i två år nu. Lund tar patienter från Lund och Malmö. Helsingborg tar resten. För bara en månad sedan ändrades metoden från en behandling om dagen under fyra veckor till sju gånger om dagen under en vecka. Man har också ökat antalet impulser för att få bättre effekt. Studien ska vara klar till nyår, förklarar Marcus Persson.

I Linköping körs en studie för att bota alkoholism med samma typ av teknik, men en annan slags maskin som går djupare in i hjärnan. Där ska man dämpa lusten till alkohol. I Helsingborg har man också möjlighet att dämpa överaktiva deprimerade delar av hjärnan – då behandlar man högra sidan av hjärnloben.

Det är patienter med medelsvår till svår depression som får hjälp av rTMS-maskinen. Av de patienter som behandlats i Helsingborg under de två åren har mellan 30 och 40 procent blivit bra av behandlingen, förklarar läkaren. Andra har förbättrats. Det är väldigt ovanligt med försämringar. Ofta ser man effekt efter två veckor.

Patienter med de allra djupaste depressionerna behöver fortsatt få hjälp med klassisk elbehandling, ECT. Den är också mycket effektiv på de allra äldsta patienterna som slutat äta och dricka. ECT är effektivare än magnetstimuleringen, 70 till 80 procents effekt, men den har också betydligt mer biverkningar.

Skulle du kunna bryta mina hopplöst återkommande tankar med hjälp av maskinen, utan att jag är deprimerad?

– Jag vet inte. Vi har inte provat. Men det finns en studie i Kina där man gjort omfattade kognitiva tester före och efter behandling av friska patienter, som visar att man blir mer snabbtänkt och bättre på att byta strategier efter behandling. Men förändringen är bara tillfällig, säger Marcus Persson.

Om man vet exakt var i hjärnan det är minst aktivitet kan man nå bättre resultat, visar en studie vid Stanfords universitet i USA, förklarar Marcus Persson.

I Skåne har man börjat med ett pilotprojekt där även vårdcentraler får remittera patienter till behandlingen. Nu öppnar man också för äldre patienter. I början fanns en gräns vid 60 år.

– Hjärnan krymper och är mer välorganiserad på personer över 60 år. Behandlingen gav inte så bra resultat. Därför hade vi tidigare en åldersgräns. Men nyare studier visar att man att man kan uppnå bra resultat om man ökar effekten i maskinen. Så vi har tagit bort åldersgränsen, säger Marcus Persson.