Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Skåne

Rörelsesatsning på skolan gav arbetsro i klassrummet

Morgonjogg till skolan och rastlek med pedagogisk hund. På Högastensskolan i Helsingborg provar man flera sätt att få eleverna att röra sig mer. Det ger resultat i klassrummet där eleverna kan sitta stilla och jobba bättre.

I början sprang idrottsläraren Ashraf Abdelghany till skolan ihop med en elev. Nu har de blivit fler.

Bild: Emil Langvad

Annons

Klockan är kvart i sju på morgonen. I skenet av gatlyktorna kommer en grupp joggare längs Planteringsvägen i Helsingborg. Det är elever som är på väg till skolan. På tisdagsmorgnar springer de dit, ihop med idrottsläraren Ashraf Abdelghany.

Det går inte fort, men alla ser glada ut. Ryggsäckarna skumpar fram och tillbaka på elevernas ryggar. Det är bara några hundra meter kvar.

– Mitt skosnöre har gått upp, ropar en tjej, men killen som springer bredvid henne peppar henne att fortsätta ändå.

Ashraf Abdelghany ropar åt eleverna som ligger sist.

– Kom! Jag håller dig i handen!

Nu är det tredje läsåret han joggar till skolan med elever. I början var det bara en elev som hängde på. Sen spred det sig. Idag är de ett tiotal som når fram till skolan tillsammans, och försvinner in i idrottshallen för att köra ett frivilligt pass idrott innan skoldagen börjar.

Annons

Annons

– Nu i oktober när det blir mörkare, är det en del som inte orkar springa. Sen i februari brukar det blir fler igen som är med, säger Ashraf Abdelghany.

Skolan är en av många skånska skolor som är med i Rörelsesatsning i skolan, ett regeringsuppdrag som Riksidrottsförbundet fick 2018. Tanken är att föreningsliv och skola samarbetar för att få eleverna att röra sig mer. Målet är att eleverna ska må bättre och förhoppningsvis få bättre skolresultat, men också att idrottsföreningarna ska få fler medlemmar. Särskilt fokus ligger på att nå de elever som inte brukar träna något alls. I Skåne har satsningen spritt sig brett: runt 300 skånska låg- och mellanstadieskolor är med. I flera större kommuner, som Malmö, Lund och Helsingborg, finns lokala samordnare.

Allt färre barn tränar i en idrottsförening. Så rörelsesatsningen i skolan är inte bara ett sätt att få eleverna mer fysiskt aktiva för att må bättre. Förhoppningen är också att idrottsföreningarna ska få fler medlemmar.

Bild: Emil Langvad

Allt färre barn tränar i en idrottsförening, en utveckling som har pågått i många år.

– Kommer inte barnen till föreningslivet måste vi tänka om och flytta till skolan istället, där kan vi nå alla, säger Henrik Nilsson, samordnare för Rörelsesatsning i skolan på Riksidrottsförbundet i Skåne.

Joulia Mjdalani går i femman på Högastensskolan och sprang till skolan för första gången idag. Men förra året var hon med på gympalektionen före skoldagens start. Hon har också provat basket, efter att inte ha tränat något innan.

Annons

– Det är bra, man orkar mer på lektionerna, säger hon och tänker försöka fortsätta springa.

Idrottsläraren Ashraf Abdelghany märker skillnad på sina lektioner av rörelsesatsningen. En del elever som undviker idrottslektionerna på grund av krav och bedömning, kan hitta en väg in genom de frivilliga idrottsstunderna på morgnarna. En av eleverna som joggat till skolan idag, är underkänd i det mesta. Men det här har han fastnat för.

Annons

– Det kan vara den lilla saken som gör skillnad, säger Ashraf Abdelghany.

Morgonjoggen är bara en av rörelseaktiviteterna på Högastensskolan. Lågstadiet har utomhuslektioner med inslag av fysisk rörelse. Högstadieeleverna har ett pulspass i veckan med sina mentorer. På loven kan eleverna åka och simma, något som räknas som läxhjälp. Och varje dag ordnas rastaktiviteter för de yngre eleverna: dans, målning, hinderbanor eller lekar.

Förutom rörelsen spelar rastaktiviteterna en stor roll socialt. Barn som har svårt att hitta vänner, kan få det genom att göra saker med andra.

Safir, eller Fisen som hon kallas när hon är busig, är en hund som kommer till barnen på Högastensskolan ibland. Uppdrag: att göra barnens rast mer fysiskt aktiv. Här med föraren Sandra Sandra Windfeldt och eleven Gabriella Hansson.

Bild: Emil Langvad

– De fortsätter att leka när vi är färdiga, säger Robin Sarenvik, arbetslagsledare för fritidshemmet.

När barnen är sysselsatta uppstår nästan aldrig konflikter på rasten.

– Då blir det mycket lugnare i klassrummet sen. Konflikter på rasten måste lärare annars ta när eleverna kommer in, säger Robin Sarenvik.

Den här tisdagen bygger han en hinderbana ihop med eleverna där han sedan tar tid på elev efter elev som hoppar, springer och balanserar sig fram genom den snitslade banan. Målarstafflierna är också framme i det soliga vädret. Dessutom får skolan besök av hunden Safir och hennes förare Sandra Windfeldt. De har också till uppdrag att få eleverna att vara fysiskt aktiva på rasten.

Annons

Safir kan många tricks, bland annat slå en tärning och snurra på ett lyckohjul. På det viset kan hon ge barnen olika uppgifter, som att hoppa grodhopp eller gå och springa åt olika håll. Som belöning får barnen klappa Safir.

– Sätt er på rad så får Safir gå runt till alla, säger föraren Sandra Windfeldt.

När barn och hund jobbat ihop är belöningen för barnen att få klappa hunden och för hunden att få godis av matte. Här får Lana Andersson, Jeva Rzazadde och Elma Tahiri klappa.

Bild: Emil Langvad

Annons

Samarbetet med idrottsföreningar kommer efter skoltid. Då kommer olika idrottsföreningar till skolan och låter eleverna prova på olika sporter. Förra läsåret körde en tennisklubb åtta träningar för eleverna på skolan.

– Det var fullpackat där, och samma med basketklubben när de var här. Alla eleverna ville vara med och göra nåt, säger Robin Sarenvik, som också är kontaktperson mellan skolan och idrottsföreningarna.

Föreningarna som samarbetar med skolor måste tänka annorlunda än vanligt. Det gäller att kunna locka in också de elever som kanske inte vågar vara med om de måste springa eller hoppa eller kasta en boll när alla andra tittar. Då kan man till exempel göra en stafett där många lag tävlar mot varandra, så att många springer samtidigt. Eller göra pjätt där barnen jagar varandra i par, i stället för att ett barn jagar alla andra.

– Då får man bort åskådareffekten och man känner sig inte så uttittad. Det blir ett mer inkluderande sätt att jobba på, säger Henrik Nilsson på Riksidrottsförbundet Skåne.

När skolorna har deltagit i satsningen i ett år får de en lista med frågor från Riksidrottsförbundet: vilka effekter har den fått?

Annons

– Det man tydligt ser är att incidentrapporterna sjunker dramatiskt. Lugnare klassrum och piggare elever vittnar alla om. Det är viktiga svar, för det öppnar dörrar på fler skolor, säger Henrik Nilsson.

Föreningar å sin sida vittnar om ökade medlemsantal när de jobbar med rörelsesatsning på skolorna. Henrik Nilsson tar som exempel Helsingborgs basketbollklubb, som fick nästan 200 nya medlemmar förra skolåret.

Fakta

Positiva resultat på skolorna

Detta har effekterna av rörelsesatsningen blivit på de skånska skolorna, enligt en utvärdering av åren 2018–2021:
Fler barn i rörelse på rasterna: 97%
Piggare elever: 76%
Ökad trivsel bland eleverna: 86%
Färre konflikter mellan eleverna: 88%
Förbättrad koncentrationsförmåga hos elever: 68%
Lugnare klassrum: 79%
Ökad samsyn bland skolans personal i frågor om elevers rörelse under skoldagen: 92%

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy