Det blev tydligt under pandemin att de trångbodda områdena hade högst smitta och dödsfall.

På Malmö universitet ville man få en bild hur utbredd trångboddheten var, men också hur den påverkade människorna, bostadsområdet och samhället.

– Vi gjorde en kartläggning av hela staden. Och vi fann att trångboddheten var störst i Rosengård, Holma och Kroksbäck, berättar Martin Grander.

I hela Malmö bor 8 procent av invånarna trångt, men i Rosengård är det hela 29 procent och i Holma-Kroksbäck 19 procent.

Men när är man trångbodd? Är det när barnen måste dela rum? Ja, enligt 1980-talets norm, men den säger inte mycket om extrem trångboddhet.

Därför valde forskarna i den här studien att utgå från den bostadsnorm som gjordes på 60-talet: man är trångbodd om man bor fler än två personer per rum, bortsett från vardagsrum och kök.

– Det som var nytt för oss i den här undersökningen var hur man organiserar livet och även bostaden efter trångboddhet. Rummen får olika användningsområden på dagen och natten. Vi kunde också se att allmänna ytor, som trapphus används som en förlängning av bostaden, säger Martin Grander.

Boende i hela Malmö fick svara på en enkät om hur trångboddhet påverkade dem.

– En del tyckte inte det var något problem alls, medan andra tyckte att det var väldigt besvärligt. De tyckte det var svårt att få ro, att skärma av sig och få egentid, berättar Martin Grander.

Förutom enkätundersökningarna intervjuade forskarna också människor som bodde trångbott, och människor som kom i kontakt med trångbodda: skolkuratorer, skolsköterskor, fritidsledare, socialsekreterare och miljöinspektörer.

Hälften av de trångbodda menar att de inte kan arbeta hemma eller studera.

Speciellt svårt är det för barnen att göra läxor. En svarade att det hade blivit katastrofalt när barnet började gymnasiet för att det var så svårt att få lugn och ro.

– Har man många syskon får man plugga när de andra gått och lagt sig eller på natten. Och det påverkar sömnen, säger Martin Grander.

Under pandemin när det blev hemundervisning blev situationen extra ansträngd i många hushåll. Ett barn berättar att det var tvunget att sitta i trapphuset för att få studiero.

Många trångbodda undviker att bjuda hem gäster och en fjärdedel ville inte alls spendera någon tid hemma.

När det är trångt hemma och när det inte finns möjlighet för lek inomhus, är barnen på idrottsklubben, fritidsgården eller bara utomhus.

Detta minskar föräldrakontrollen, menar en intervjuad enhetschef:

”De får inte i sig mat, frukost, lunch middag, det påverkar hälsan. De är ute hela dagen, det ökar också riskerna för andra typer av utsatthet, såsom att hamna snett och hamna i kriminalitet och med fel vänner”.

Utemiljöerna och grönområdena i bostadsområdet används mer – och slits fortare.

– Det är viktigt när vi tänker kring stadsplanering och trångboddhet. Grönområden blir kompensatoriska områden. Det kan bli ett överutnyttjande av dem, säger Martin Grander.

Vem är det då som bor trångt? Jo, det är de som har det sämst ekonomiskt, låg utbildning och födda utanför Europa.

– Det blir så otroligt tydligt att trångboddhet hör ihop med inkomsten. De har kommit in på bostadsmarknaden, men de kan inte komma vidare. Det blir ofta svårt att hitta något när familjen växer, för inkomsterna räcker inte till, säger Martin Grander.

Det finns exempel på att Malmöbor med högre inkomster ändå väljer att bo trångt: S:t Knuts-området och Västra Sorgenfri.

– Där är det relativt hög trångboddhet och hög inkomst. Där vill många bo kvar i området, säger Martin Grander.

Det är vanligare att man är trångbodd om man bor i allmännyttans lägenheter. Långsiktigt är hyresrätt den dyraste formen att bo i, men bostadsrätter och villor är ofta inte ett alternativ för familjer med låg inkomst.

– Det som präglar den svenska bostadsmarknaden är att om man har en låg inkomst har man en svår situation gällande alla bostadsformer. Man har inte råd att köpa en bostad med tanke på prisutveckling, amorteringskrav, stressräntor och kontantinsatser, säger Martin Grander.

Trångboddhet får samhälleliga konsekvenser eftersom det förstärker ojämlikheter som redan finns i samhället, konstaterar studien. Trångbodda barn får sämre studiero, den fysiska hälsan kan påverkas av fukt när för många bor i samma lägenhet och den psykiska hälsan kan bli lidande.

– Studien är en pusselbit för att förstå hela bostadsmarknadens problem. Det krävs breda och omfattande lösningar. Inte bara nya bostäder. Vi måste också stärka betalningsförmågan hos individerna och se till att de kommer i kapp, säger Martin Grander.

I studien konstaterar forskarna att trångboddhet är ett nationellt problem men de föreslår också kommunala åtgärder:

• Fler privata värdar kan använda Boplats Syds kö och sänka inkomstkraven.

• Social förtur på Boplats syd till trångbodda, kanske i kombination med hyresgaranti.

• Kommunalt bostadsbidrag som kompletterar det statliga bostadsbidraget.