Det är osäkra tider för den som vill arrangera konstupplevelser, festivaler, driva restaurang eller hotell. Pandemin har inneburit ett stort ekonomiskt tapp och förlorade möjligheter till samarbeten och synergieffekter.

Nu behöver Malmös kulturaktörer och besöksnäring samlas och hitta nya former för hur de ska samarbeta. För maximal effekt behövs ett gemensamt mål, till exempel ett kulturhuvudstadsår.

Eurovision Song Contest fyllde en liknande funktion 2013. Då blomstrade samarbeten över hela staden, mellan olika samhällssektorer och olika människor. Alla ville vara med. Malmö Arena, föreningar, kommunen, Malmö Mässan, regionen, hotellen, Skånetrafiken, föreningar, Citysamverkan, taxibolagen, kulturinstitutionerna. Listan kan göras lång över dem som var med. Eurovision bidrog till att besöksnäringen, näringslivet, ideella föreningar och kultur i Malmö stärktes. Dessutom kunde människor från socialt utsatta områden och med sämre ekonomi delta och bidra.

Nu är tiden en annan. Likt en ranglig gestalt har besöksnäringen och kulturlivet rest sig ur pandemin. Ingen har en samlad bild över läget, hur återhämtningen går och hur framtiden kommer att se ut.

Flera undersökningar, till exempel regeringens återstartsutredning Från kris till kraft - Återstart för kulturen och Tillväxtverkets nuläges- och scenarieanalys för branschen visar att kultur- och att besöksnäringens ekosystem har påverkats, värdefull kompetens som till exempel ljudtekniker, eventpersonal, kockar, cateringpersonal, frilansmusiker, producenter och projektledare besitter har blivit svårare att få tag på.

För publiken betyder den uppkomna situationen färre möjligheter till kultur, upplevelser och annat som besöksnäringen står för. För kulturutövarna betyder det färre arbetstillfällen, för Malmö och samhället i övrigt betyder det att de blir mindre kulturellt och ekonomiskt robusta.

Verktygen som bygger samman staden och skapar social hållbarhet kan bli färre och försvagas.

För bästa möjliga framtidsutsikter behöver nu Malmös besöksnäring enas mot ett mål, som likt ett kraftfullt lok drar besöks- och kulturbranschen framåt. Som vi ser det är värdskapet för ett europeiskt kulturhuvudstadsår ett utmärkt sådant lok.

Nästa gång en svensk stad blir europeisk kulturhuvudstad är 2029. Vår förhoppning är att det då blir Malmös tur. För att det ska kunna bli verklighet måste staden göra en ansökan. Frågan kommer upp i kommunstyrelsen på onsdag i nästa vecka, den 10 november. En förstudie är redan gjord. Den visar på många goda argument för att Malmö ska ansöka.

Malmö kan också dra fördel av den lokala och unika Malmö-viben med upparbetade, flexibla och dynamiska samverkansformer, erfarenhet av att stå värd för nationella och internationella sammankomster och dessutom befästa känslan av att staden befinner sig i ett sammanhang.

Det är nu viktigt att ge Malmö en chans att vara värd för Kulturhuvudstadsåret 2029. Idag utgörs det av ett flerårigt projekt som ska integrera alla delar i en stad. Syftet är att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog, samt belysa kulturen som drivkraft för kreativitet inom ramen för tillväxt, sysselsättning och integration.

SKRIBENTERNA

Karin Mårtensson, ordförande för nätverket Destinationssamverkan i Malmö

Jens Lyckman, ordförande för nätverket Hotellgruppen i Malmö

Pia Sandin, vd för Malmö Citysamverkan

Maria Frej, vd för Malmö Live konserthus

Annika Rickard, ordförande för Företagarna Malmö

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.