Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

kultur

Ida Ölmedal
Fem råd till forskare som vill skriva för kultursidor

”Ta plats i offentligheten, forskare!” är rubriken på en samtalskväll som tidningen i veckan ordnar tillsammans med Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Så hur gör man?

Det här är en kulturartikel.Analys och värderingar är skribentens egna.

Sfinx på universitetshuset i Lund.

Bild: Ingemar D Kristiansen

Annons

Ida Ölmedal är kulturchef.

I debatten om forskarna och kulturjournalistiken kan det kanske ibland låta som att inga universitetsanställda akademiker syns alls i tidningarna. Så är det lyckligtvis inte. Bland den här kultursidans fasta kritiker och skribenter finner man bland annat konstvetare, litteraturvetare, musikvetare, språkvetare och ekonomer som kombinerar djupa sakkunskaper med stilistisk lätthet. Vi tar också ofta in texter av andra forskare. Den senaste tiden har exempelvis Andreas Malm, humanekolog vid Lunds universitet, debatterat klimatpolitik och Johan Söderman, professor i barn- och ungdomsvetenskap, skrivit om betydelsen av artisten Einárs död. Ungefär så ser det också ut i de andra stora tidningarna.

Annons

Annons

Men folkbildning har blivit en mindre självklar del av den akademiska karriären. Som både jag själv och andra pekat på finns det få incitament för forskare att skriva för en bredare publik. Det är därför välkommet att de båda skånska universitetsrektorerna nu vill ”stärka akademins genomslag i offentligheten”, som de nyligen skrev på kultursidan.

Då och då frågar forskare mig vad som krävs av en text för att den ska passa just på en dagstidnings kultursida. Det är förstås svårt att ge en exakt formel för det, men här är fem saker att tänka på.

1. Tajmingen avgör genomslaget. Man läser en dagstidning för att hänga med. Därför hjälper det om ämnet är aktuellt. På journalistlingo kallas det ”krok”, något som drar in läsaren i texten. Fast en riktigt bra krok behöver man inte ens nämna – den ligger nämligen redan högt i läsarens medvetande. En text om Sveriges pandemistrategi är exempelvis extra intressant när smittotalen pekar uppåt och coronakommissionen kommit med färsk kritik.

2. Bestäm dig: Vad är poängen? Det finns undantag, men en typisk idétext är uppbyggd kring en konflikt och en lösning, en poäng. Ofta hjälper det att skriva ut din huvudpoäng först, som en rubrik eller ingress till texten, så att du vet vart du är på väg. Om det är klart för både dig och läsaren kan du få in sidopoänger längs vägen utan att det blir rörigt.

Annons

3. Väck intresse. Du behöver övertyga läsaren om att din artikel är värd att lägga tid på – inte bara för att hen kommer att förstå nya saker, utan för att det kommer att vara njutbart. Det här är en skillnad mot att skriva för en fackpublik: Den typiska kultursidesläsaren sitter inte vid skrivbordet med en bit arbetsdag vigd åt din text. Hen sitter på bussen och scrollar igenom nyhetsflödet eller ligger i soffan och slöchattar med sina kompisar när någon länkar din roliga artikel om influencers på 1700-talet. En så lättdistraherad publik kräver en inspirerad pedagog. Du behöver inte bara ha en spännande inledning, du ska ta läsaren vid hand och leda hen ända till slutet. Tänk på textens dynamik. Rör dig mellan stort och litet, konkret och abstrakt. Ska man ta sig igenom ett komplext resonemang behöver man då och då en liten belöning – en överraskande faktauppgift, ett roligt exempel.

Annons

4. Våga tolka, gissa och fundera. Kulturjournalistik handlar inte bara om det som är, utan om det som skulle kunna vara. Om perspektiv, paralleller och läsningar. En vanlig återkoppling till experter som skriver för kultursidan är att minska på referat och fakta och lägga till analys.

5. Läsaren ska känna sig smart i ditt sällskap. Om du måste använda akademiska facktermer, förklara dem. ”Tänk dig läsaren som varken mer eller mindre intelligent eller allmänbildad än du själv, men med andra kunskaper”, skriver Magnus Linton, en av Sveriges skickligaste idéskribenter, i den utmärkta skrivhandboken ”Text och stil – om konsten att berätta med vetenskap”. Det är ett bra motto.

Annons

Fakta

Samtal: Ta plats i offentligheten, forskare!

På torsdag, den 11 november, arrangerar HD och Sydsvenskan en samtalskväll tillsammans med Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet.

Under rubriken ”Blev vi klokare av coronakrisen?” diskuterar journalisten Johan Anderberg, medievetaren Mia-Marie Hammarlin, vaccinforskaren Farshid Jalalvand och genusvetaren Rebecca Selberg.
I samtalet ”Så ska ni ta plats i medierna, forskare!” möts Expressen Kulturs redaktör Victor Malm, Bonnier-förläggaren Daniel Sandström, kulturchefen Ida Ölmedal och historikern Johan Östling.
Samtalskvällen hålls i aulan på Lux i Lund klockan 18-20. Andreas Ekström är moderator.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy