Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Hedersproblem i förskolan

Forskaren: Naivt att tro att hedersproblem inte finns i förskolan

Självklart drabbas barn i förskoleåldern av hedersproblem säger Hanna Cinthio, forskaren bakom rapporten som offentliggjordes i veckan.

– Jag blir illa berörd av exemplen som framkommer, men inte förvånad. Hederskultur berör alla i den utsatta gruppen, även yngre barn.

Hanna Cinthio har gjort rapporten om hedersproblematik i förskolan på uppdrag av förskoleförvaltningen i Malmö.

Bild: Hussein El-Alawi

Annons

Småpojkar som kontrollerar så inte småflickor visar någon bar hud. Föräldrar som kräver att döttrar inte ska leka eller vila bredvid pojkar. Och personal som lever under hedersförtryck och inte får vistas i samma rum som män. Malmös hedersrapport på förskolan som Sydsvenskan tidigare rapporterat om har fått stor genomslagskraft.

Personal från tretton olika förskolor i Malmö har djupintervjuats. Svaren visar att hedersnormer upprätthålls av föräldrar, barnen själva och i vissa fall även av personalen. Det framgår tydligt att detta påverkar den pedagogiska verksamheten och äventyrar förskolans värdegrund.

Annons

De vanligaste situationerna är det som Hanna Cinthio kallar för könsseparation, det vill säga att pojkar och flickor ska hållas åtskilda.

Annons

– De ska inte leka med varandra, inte sitta bredvid varandra, de får inte hålla varandra i handen eller vara i samma rum under vilan. Både föräldrar och barnen berättar för pedagogerna hur olämpligt och förbjudet detta är. Barnen markerar även detta till barn som inte lever i en hederskontext.

Barnen reagerar även på hur deras jämnåriga kompisar och pedagoger är klädda. I rapporten berättar personalen hur pojkar reagerat starkt när en flicka gått barbent, utan strumpbyxor, efter att hon blivit blöt i regnet. Barnen kommenterar varandras klädsel och säger att flickor inte kan ha kortärmat på sig. Även personalens klädsel ifrågasätts när det strider mot de normer som barnen är vana vid hemifrån.

Pedagogerna ger också exempel på våld och kontroll. De berättar om ett syskonpar där pojken blivit tvingad att övervaka sin syster. ”Den här pojken var väldigt mjuk och varm. Han mådde uppenbart dåligt över att kontrollera sin syster”, står det i rapporten. I ett annat fall beskrivs hur personalen är rådvill och försöker hantera situationen kring två kusiner. Enligt personalen ska barnens föräldrar ha pratat som om barnen ska gifta sig som vuxna. "Vi såg tydliga roller och hur pojken tvingades hålla koll på flickan. Vi i personalen fick också en tydlig bild av hur detta kunde komma att bli i framtiden. Vi försökte organisera för att de skulle få vara på var sitt håll och i olika grupper. Det var inte helt lätt."

På en förskola upptäckte personalen att ett barn könsstympats under semestern, vilket de polisanmälde.

Annons

”Det svenska samhället har inte förstått att hedersstrukturerna drabbar hela gruppen - nyfödd som gammal - även om kraven på kontroll accelererar i tonåren”, säger Hanna Cinthio.

Bild: Pontus Lundahl / TT

Annons

Hanna Cinthio har arbetat med frågor som rör hedersnormer och hedersvåld i tjugo år, både i Sverige och internationellt. Hon deltog i Storstadskartläggningen från 2019, som kartlade hur svenska ungdomar utsätts för begränsande normer och våld utifrån en hederskontext i landets tre storstäder.

– Storstadskartläggningen visade att var femte niondeklassare i Malmö har varit utsatt för någon form av hedersförtryck. Självklart återfinns dessa normer även bland våra små barn. Man får vara bra naiv om man inte förstår det.

Hanna Cinthio tror att debatten om hedersvåld och hederskultur i Sverige är anledningen till varför erfarenheterna som förskolepersonalen vittnar om inte har belysts tidigare. Normerna om hur oskuld och kyskhet måste upprätthållas för kollektivets skull är bärande komponenter inom hederskulturen. Därmed har mycket fokus i debatten kommit att hamna om hur enskilda tonåringar och unga vuxna begränsas och förtrycks.

– Det svenska samhället har inte förstått att hedersstrukturerna drabbar hela gruppen - nyfödd som gammal - även om kraven på kontroll accelererar i tonåren. Det blir tydligt i den här inventeringen.

I rapporten reflekterar personalen över hur barnen påverkas av att pendla mellan olika verkligheter. Hanna Cinthio anser att det vittnar om att barnkonventionen och förskolans uppdrag är ständigt närvarande i deras arbete.

Annons

– Det är lätt att stå utanför, läsa svaren och utbrista "är de inte kloka som inte sätter ner foten och låter barnen ta av sig kläderna om de är varma". Men det är personalen som tvingas möta och se hur ledsna och oroliga barnen blir om de vet att de har lekt eller gjort något som föräldrarna säger är förbjudet. De är oroliga över vad som händer när barnen kommer hem.

Annons

Vissa förskolor undviker vattenlek efter krav från föräldrar om att deras barn inte får klä av sig. Personal vittnar om hur de har känt sig tvingade att förmå vissa barn att behålla kläderna på under varma dagar när andra har tagit av sig.

Anser du att de sviker barnens rättigheter genom att gå föräldrarna till mötes?

– Det handlar inte i första hand om feghet. Detta är extremt svåra situationer där pedagogerna många gånger har fått väga in vad som är barnets bästa – i förlängningen. Jag ser något mänskligt i det även om jag självklart anser att det är djupt problematiskt ur ett barnrättsperspektiv.

Hedersproblematik måste angripas på ett strukturellt plan, menar Hanna Cinthio.

Bild: Janerik Henriksson/TT

För att bättre stå rustade när föräldrarnas värderingar går på tvärs med barns rättigheter och förskolans värdgrund, efterlyser personalen bland annat tydligare och mer närvarande ledningsstöd och uppdaterade handlingsplaner rörande diskriminering och kränkande behandling.

Hanna Cinthio anser att inventeringen visar på ett behov, för personal och högre ledningsfunktioner, att prata om förskolans olika uppdrag och hur de kan kollidera i vardagen. Hon hoppas att rapporten och den utbildningsinsats som har dragit igång inom förskoleförvaltningen blir startpunkten för just detta. Hedersproblematik måste angripas på ett strukturellt plan, menar hon.

– Det går att konstatera att personalen har varit lämnad åt sitt öde i dessa frågor. Å ena sidan ska de stärka barnens rätt till självbestämmande och arbeta i enlighet med barnkonventionen. Å andra sidan har de styrdokument som säger att de ska stärka barnens identitet och kultur. Det låter bra och enkelt i teorin men det är det definitivt inte i verkligheten.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy