Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Skåne

Polischef vill pröva straffrihet för skötsamma cannabisrökare

Svensk narkotikapolitik bygger för mycket på fördomar och repression, istället för kunskap och stöd. Det är dags att tänka om, anser Mats Karlsson, polisens underrättelsechef i region Syd.

Som ung polis i början av 2000-talet hade Mats Karlsson en svartvit hållning mot narkotika. Efter flera år på ledande positioner inom polisen har han börjat tänka om.

Bild: Peter Frennesson

Annons

Mats Karlsson har under flera år varit en av polisens frontfigurer i kampen mot den grova organiserade brottsligheten i södra Sverige. Sedan 2019 är han chef för den regionala underrättelseenheten.

Jag tycker att den [narkotikapolitiken] är misslyckad. Det är för många som dör och inte får hjälp och då kan man inte säga att den är lyckad.

Sin position till trots drar han sig inte för att ge sig in i vad han själv beskriver som politiskt minerade diskussioner i sociala medier. I oktober kritiserade han den svenska narkotikapolitiken på twitter för att ”driva folk i döden eller ut i misär”. I en annan tweet skrev han:

”Ett tankeexperiment vore att vi slutade ta för ringa brott och endast överlåtelse och `större´ innehav.”

Annons

I en intervju med HD och Sydsvenskan utvecklar han resonemanget:

Annons

– Jag tycker att den [narkotikapolitiken] är misslyckad. Det är för många som dör och inte får hjälp och då kan man inte säga att den är lyckad, säger han.

– Jag vill inte ge sken av att jag har enkla svar. Bakgrunden till den tweeten och andra, är att jag saknar en mer sund diskussion med rätt parter i samhället. Det är så tabu.

En fördom är att alla som testar narkotika är predestinerade att bli tunga missbrukare. Så är det inte.

Bild: Emma Larsson

Om du var sakkunnig i en utredning med uppdrag att se över den svenska narkotikapolitiken, vilka råd skulle du då ge?

– Att våga diskutera detta förutsättningslöst, att inte hämmas av det man är fostrad till, eller tror sig veta, eller sina egna fördomar. Med fokus på att människor inte ska fara illa.

– En fördom är att alla som testar narkotika är predestinerade att bli tunga missbrukare. Så är det inte. Jag tror också att det är en fördom att cannabis per automatik är en inkörsport till tyngre droger.

– Jag menar att man måste inse att det finns de som använder droger på helgerna utan att de blir livstidskriminella och fastnar i enorm misär.

– Jag tror att många poliser är väldigt emot narkotika eftersom de sett det värsta eländet på jorden i princip, förutom krig så klart. Har man sett det då är det svårt att inte ha förutfattade meningar.

I våras fick polisen access till den krypterade tjänsten Encrochat och kunde under några månader följa ett stort antal narkotikauppgörelser i realtid. Aldrig förr har polisen haft ett så gott underlag för att uppskatta den faktiska mängden droger som smugglas till Sverige.

Annons

Centralförbundet för alkohol - och narkotikaupplysning (CAN) har uppskattat att det varje år konsumeras omkring 15 ton narkotika i Sverige. Men utifrån enbart Encro-kommunikationen står det klart att narkotikasmugglingen till Sverige är uppemot tio gånger större än så – 100 till 150 ton.

Annons

Det handlar om en global miljardindustri som varken det svenska rättsväsendet, socialtjänsten eller sjukvården är dimensionerad för att hantera, konstaterar nationella operativa avdelning i rapporten ”Lärdomar av Encrochat”.

När polisen under våren övervakade kommunikationen i den krypterade tjänsten Encrochat förändrades bilden av hur mycket narkotika som smugglas till Sverige.

– Vi tar större och större beslag. Enorma beslag. När jag var ny polis i början av 2000-talet hade de mängderna skapat extrema rubriker och fått alla inom polisen att komma och titta och bara ”wow”. Idag är det; ”jaha, var det bara 50 kilo”, säger Mats Karlsson.

Vi måste våga tänka tanken att vi inte kommer att få ett narkotikafritt samhälle. Vad är då bästa åtgärden för att minimera skadeverkningarna.

Narkotikabekämpningen är högprioriterad inom svensk polis. Men siffror från Nationellt forensiskt centrum, som SVT sammanställt, visar att 72 procent av alla cannabisbeslag som gjordes under 2018 låg på tio gram eller mindre. 80 procent på 20 gram eller mindre. 99 procent under ett kilo.

Polisen kommer alltså sällan åt de stora profitörerna, men lagför människor som brukar cannabis i stor omfattning.

Det är kontraproduktivt, menar Mats Karlsson, eftersom en dom kan skada mer än droganvändandet i sig.

– Du kanske inte får jobbet du hade önskat dig, inte körkortet du hade behövt för att få jobbet du önskar. Lagföring får konsekvenser. Och visst man kan lägga ansvaret på den enskilde som valt att begå brott men staten väljer också inom vissa ramar vad som är brott och inte.

Annons

– Vi måste våga tänka tanken att vi inte kommer att få ett narkotikafritt samhälle. Vad är då bästa åtgärden för att minimera skadeverkningarna?

Mats Karlsson är noga med att poängtera att han inte uttalar sig för polismyndigheten. "Jag förbehåller mig rätten att ha en uppfattning som tjänsteman".

Bild: Peter Frennesson

Annons

Han jämför med trafiksäkerhetsarbetet.

– I trafiken tolererar vi x antal döda varje år. Vi hade kunnat få ner olyckorna genom att införa farthinder och 30-gräns på motorvägen eller genom att tiodubbla våra kontroller. Men vad hade hänt då? Hela samhället hade lamslagits. Och då hade man sagt ”vänta nu här: Ni jobbar för mycket på det här området kontra problemet vi har”.

– Men när det gäller narkotikan kan man inte prata så för då blir det direkt att ”narkotika är ju farligt”. Ja, men det är farligt att köra i trafiken också. Vi måste våga prata om det, och våga vikta så att det känns rimligt.

Allt fler länder världen över har valt att antingen avkriminalisera eller att legalisera, reglera och beskatta försäljningen av cannabis. Vanliga argument är att det kostsamma kriget mot drogerna inte går att vinna, att drogen inte är så hälsovådlig att det motiverar insatserna – och att man genom legalisering slår undan en betydande del av den svarta marknaden.

Så långt vill Mats Karlsson inte gå. Inte än.

I Holland säljs laglig cannabis över disk på licens. Estland, Tjeckien, Georgien, Kroatien, Slovenien, Italien, Portugal, Nederländerna, Luxemburg, Spanien, Belgien och Schweiz har också avkriminaliserat cannabisbruk. Ett tiotal amerikanska delstater, Kanada och Uruguay har legaliserat cannabis.

Bild: Peter Frennesson

Narkotikabruk har varit olagligt i Sverige sedan 1988, och efter skärpningen 1993 – då maxstraffet höjdes till sex månaders fängelse – faller brottet in under "allmänt åtal”. Det innebär att polisen måste agera om misstanke uppstår.

Annons

Det tycker Mats Karlsson att man ska överväga att ändra på så att polisen får möjlighet att låta bli att lagföra bruk eller mindre innehav av cannabis, något som prövats i Storbritannien. Det skulle, menar han, frigöra resurser inom polisen som kan användas dels för att jaga narkotikahandelns stora profitörer, dels för att erbjuda vård och stöd till dem som behöver det.

– Vi fokuserar för mycket på lagföring och repression, och det fungerar inte som enda medel även om det kan vara ett viktigt verktyg i vissa sammanhang. Men när det gäller narkotika får du inte ut den effekten du vill, det kostar mer än det smakar och du stöder inte dem som behöver hjälp.

Annons

Och de brukare som inte behöver hjälp eller stöd, vad ska man göra med dem?

– Det blir den naturliga följdfrågan. Är där en grupp som inte behöver lagföras, och inte behöver stöd för att de kan hantera sitt intag, precis som de flesta gör med alkohol, utan att det blir följdverkningar för dem själva, andra eller samhället.

– Jag vet för lite för att säga ”så här borde vi göra”, men det naturliga blir då att vi har en kader av människor som faller in där. Och då blir det en avkriminalisering eller en legalisering.

Vad tänker du om en reglering och beskattning där man kan köpa cannabis på ett ”systembolag”?

– Det kan vara en naturlig följd om man ska börja skikta upp det. Där man säger att vissa lagför vi, och vissa ger vi stöd, och vissa behöver inget stöd. Om samhället anser att det är okej. Då kommer nästa steg. Ska staten vara tillhandahållare av vissa säkra preparat? Då får man in pengar som, precis som när det gäller spelandet, kan finansiera stödjande åtgärder. Om du kan spela utan problem så går en del av dina förluster – för alla förlorar ju på sikt– till mig som inte kan hantera mitt spelande.

Annons

Är inte det lite dubbelmoral?

– Jo, eller pragmatism.

– Samhället måste komma fram till om vi är bekväma med det. Det är vi i andra sammanhang. Med alkoholen men även med narkotiska preparat som är lagliga [receptförskrivna].

Så cannabis ska vara olagligt för vissa och lagligt för andra?

– Det ska råda likhet inför lagen, ja, men här finns ett högre syfte – och det handlar om att folk inte ska fara illa.

Man ser nog ingen politisk vinst i att ge sig in i en sådan här supersvår diskussion.

Men finns det inte en uppenbar risk till en negativ särbehandling av människor i vissa områden?

– Jo, definitivt. Och den måste man våga tala öppet om. Den risken finns redan idag. Vissa mätningar verkar ju visa att polisen agerar olika i olika områden.

Annons

Vad tänker du om argumentet att det skulle skicka en signal till ungdomar om att det inte är så farligt med cannabis och att fler då skulle börja röka?

– Men varför tillåter vi då alkoholen? Ungdomarna ser ju hur deras föräldrar misshandlar varandra på fyllan. Ungdomar är inte dumma i huvudet. De är smartare än vi vuxna är, vill jag påstå, för de har ett öppnare sinne.

Hur realistiskt är det att Sverige genomför den här typen av förändringar inom snar framtid?

– Man ser nog ingen politisk vinst i att ge sig in i en sådan här supersvår diskussion.

– Jag kan mycket väl ändra mig när jag pratar med kloka människor. Men en sak jag inte kommer ändra mig på är att vi behöver en annan debatt. Folk dör, vi kan inte bortse från det. Och vi har valt mer repression än stöd. Och det måste vi prata om. Sedan kanske vi kommer fram till att vi ska ha det som vi har det.

Annons

Fakta

Polisen och cannabis

En betydande del av polisens resurser används för att lagföra cannabisrökare för ringa narkotikabrott. De har egentligen inget val, eftersom eget bruk kriminaliserades 1988. När maxstraffet för ringa narkotikabrott 1993 höjdes till sex månaders fängelse fick polisen rätt att ta urin- och blodprov vid misstanke om narkotikabruk. Eftersom ringa narkotikabrott sedan dess faller under allmänt åtal måste polisen agera om en sådan misstanke uppstår.

Två uppmärksammade studier i den ansedda medicintidskriften The Lancet har gjort gällande att måttlig användning av cannabis bland vuxna inte är farligare än alkohol eller tobak och att "beslut om att förbjuda eller legalisera cannabis bör baseras på andra överväganden" än hälsoaspekten.

Forskning visar däremot att unga cannabisbrukare riskerar bestående kognitiva skador (nedsatt minne och koncentrationsförmåga) och att risken för psykoser ökar, även för vuxna.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy