Theodor går i åttan och har autism. Han är riktigt bra på engelska och klarar fint att sätta sig in i ämnen som intresserar honom. Annat är svårt och han oroar sig för framtiden.

– Jag känner att inga vuxna lyssnar på mig, säger han.

Theodors skoldagar ser mer annorlunda ut än de flestas. Skolan har placerat honom i ett eget rum. Hit levereras skoluppgifter, som en resursperson som inte är lärare, ska anpassa efter hans förmåga. Två lärare kommer dit, men sällan.

– Han får undervisning bara fyra timmar i veckan, säger hans mamma.

– Det är diskriminering. Man ser inte till den enskilda individens behov. Skolan säger att det handlar om resurser. Det får aldrig handla om pengar då det rör sig om barn.

Theodor mår inte bra. Han fick ont i magen i våras. Det försvann under sommaren. När höstterminen började kom det tillbaka, tillsammans med en krypande ångest. Han känner en oro över att han inte har någon framtid och bär på tankar om att livet inte är värt att leva. Han har tappat matlusten och vill inte längre gå i skolan. Sammanlagt har han bara varit i skolan två veckor sedan terminsstarten.

Sättet han undervisas på kallas för anpassad studiegång. Skolinspektionen kritiserar Lundaskolan eftersom den sortens undervisning är att ta ett steg längre än det skolan kommit fram till att Theodor behöver. Man kan säga att det är en slags sista åtgärd, som innebär att slutbetyg från grundskolan riskeras.

Mamman har skickat in fyra klagomål till Lunds kommun och anmält sonens situation till Skolinspektionen. Den har precis fattat ett beslut som riktar omfattande kritik mot Lunds kommun. En rad brister och felaktigheter räknas upp. Att Theodor inte fått det stöd skolan redan i oktober 2020 ansåg att han behöver strider mot skollagen och Skolinspektionen tar upp att kommunen inte åtgärdat problem som de fick kritik för redan 2017.

Nu behöver Lunds kommun agera:

Theodors ”fullständiga behov av särskilt stöd” ska utredas ”skyndsamt” och beslut tas om ett tillräckligt tydligt åtgärdsprogram. Theodor får bara ges anpassad studiegång om det finns en utredning som visar att han behöver det och ett beslut om saken. Idag sitter han i eget rum trots att både utredning och beslut saknas.

Stödinsatser han får ska följas upp och utvärderas och skolan ska se till att han får särskilt stöd så att han klarar kunskapskraven.

När Sydsvenskan ber skoldirektören Jytte Lindborg kommentera vill hon inte gå in i detaljer.

– Detta är under hantering. Jag kan inte svara på ett pågående arbete, säger hon.

Men principen är klar:

– Om rektor gör en bedömning att det behövs en insats kopplad till särskilt stöd, då är det också det som ska ges. Den rätten är ovillkorlig.

Theodors skolgång har kantats av svårigheter och skolan har skickat orosanmälningar till socialtjänsten upprepade gånger. Varje gång har svaret från socialen varit detsamma berättar familjen: detta är ett skolproblem.

På mellanstadiet gick Theodor i en särskild undervisningsgrupp på sin skola. Men på högstadiet finns ingen sådan på skolan, bara centralt inom kommunen, och där har Theodor inte fått plats.

En av de punkter som skolan får kritik på är att det inte finns någon plan för hur Theodors situation ska kunna förbättras.

– De har fram till den 15 december på sig att göra något annorlunda. De har sagt att de inte har resurser att göra en särskild undervisningsgrupp på skolan. Jag vet faktiskt inte vad de tänkt sig att göra. Sen vet jag inte om det är för sent. Min son har helt tappat förtroendet för skolan, säger Theodors mamma.

Skoldirektören Jytte Lindborg uttrycker sig också så här om Theodors situation:

– Det är alltid fruktansvärt olyckligt när man hamnar i en situation där en elev upplever att den inte fått det som man sagt att man ska få. Där är vi nu i det här ärendet. Vi håller på och tittar på det.