Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Uppror på överförmyndaren

Sydsvenskan klandras för brist på bemötande av kritik

Mediernas Etiknämnd klandrar Sydsvenskan för att inte i tillräcklig utsträckning ha berett en kritiserad chef möjlighet att bemöta kritiken vid upprepade tillfällen.

Klandret mot Sydsvenskan gäller en granskning av överförmyndaren i Malmö.

Annons

Under hösten 2020 publicerade Sydsvenskan ett antal artiklar som granskade verksamheten hos enheten för överförmyndarärenden i kommun X. Tre av artiklarna anmäldes till Medieombudsmannen av chefen NN som var namngiven i de tre publiceringarna. Det var en artikel från 8 november med rubriken ”Socialdirektören om personalflykten: ’Medarbetarna har också ett ansvar’”. Två dagar senare publicerades en uppföljning i samma ärende: ”Överförmyndarens chef tagen ur tjänst”. Den 20 november publicerades ytterligare en artikel i samma ämne, med rubriken ”Intern rapport bekräftar statistikfusket: ’Nu lägger man sig helt platt’”.

Personalflykt från myndigheten

Den första publiceringen handlade om att över 80 procent av personalstyrkan på överförmyndaren hade sagt upp sig i protest mot ledningen. Men socialdirektör A [namn angivet] hade inte informerat politikerna. Nu var personalflykten på överförmyndaren en fråga för kommunens tyngsta politiker. Fungerade inte myndigheten var risken stor att de medborgare som var beroende av gode män drabbades. Kommunstyrelsen ville därför veta vad som pågick. Politiker i de ansvariga nämnderna hade reagerat starkt på Sydsvenskans reportage och personalflyktens omfattning.

Annons

Annons

Hade fått tydligt uppdrag

Socialdirektör A uttalade sig och sa att överförmyndarens chef, NN, hade fått ett tydligt uppdrag när hon tillträtt för några år sedan, som innebar att effektivisera och förbättra rutiner samt säkerställa medarbetarnas arbetsmiljö. A var nöjd med förändringsarbetet. Sedan dess hade 80 procent av personalstyrkan sagt upp sig. Gode män hade lämnat sina uppdrag i protest mot kaoset. En gemensam nämnare för flera som hade slutat var att man inte längre hade förtroende för ledningen och flera handläggare hade valt att öppet berätta om missförhållandena.

”Tagits ur tjänst”

Den andra publiceringen handlade om att överförmyndarens chef, NN, hade tagits ur tjänst på tisdagen. Beslutet hade fattats av avdelningschefen C. Beskedet hade kommit efter att tidningen avslöjat stora arbetsmiljöproblem på myndigheten. Enhetschefen hade också redovisat felaktig statistik till politikerna i nämnden. Avdelningschef C uttalade sig i artikeln och hänvisade till arbetsmiljöskäl när det gällde att NN tagits ur tjänst, och att hon och NN fattat beslutet tillsammans.

Skadat förtroende

Den tredje publiceringen handlade om att en intern genomlysning bekräftade Sydsvenskans avslöjande om att statistik, som redovisades av myndighetens chefer för ansvariga politiker i nämnden, varit falsk. Nu växte kritiken mot cheferna som gått i god för siffrorna. Politikerna i överförmyndarnämnden hade under minst två år matats med falsk statistik som gett sken av att verksamheten fungerat mycket väl och att handläggningstiderna kortats väsentligt. Men i verkligheten hade många utsatta medborgare fått vänta betydligt längre än så. Nämndens tålamod tröt, och det var inte bara förtroendet för enhetschefen NN som skadats utan även förtroendet för avdelningschefen på förvaltningen.

Annons

Publiceringarna anmäls

Anmälaren var mellanchef i kommun X och framförde i sin anmälan att hon i artiklarna felaktigt hållits personligt ansvarig för saker som hon inte ensamt hade haft ansvar för.

Annons

Hon var kritisk till att hon upprepade gånger namngivits i artiklarna. I artiklarna angavs bland annat att hon var myndighetens högsta chef, vilket inte stämde. Det hade felaktigt angetts att hon varit chef över personer som uttalat sig i artiklarna. Det kunde även uppfattas som att hon var ansvarig för de arbetsmiljöproblem som funnits i flera år. Hon hade dock bara varit chef på enheten i två år. I flera av artiklarna hade det angetts att hon inte ställt upp på en intervju, vilket hon hade gjort. Det var felaktigt att hon hade tagits ur tjänst.

Tidningens svar: ”Stort ansvar”

Sydsvenskan svarade genom Jonas Kanje, chefredaktör och ansvarig utgivare. Granskningen behandlade en kommunal tillsynsmyndighet med ansvar för ett stort antal gode män och förvaltare. Anmälaren var sedan våren 2019 enhetschef på enheten för överförmyndarärenden, hon var således verksamhetens högst operativa chef. Namngivning av anmälaren och hennes chefer motiverades av allmänintresset som övervägde den publicitetsskada som anmälaren drabbades av. Inför den första publiceringen (en artikel som inte anmälts, MO:s anmärkning) hade NN deltagit i en intervju som anmälaren själv lämnade efter 20 minuter. I arbetet med granskningen hade tidningen mejlat över frågor och slutsatser. Några av de skriftliga svaren hade publicerats. Vid senare tillfällen hade mejlsvaren som tidningen fått alltid varit nekande, med hänvisningar till NN:s chef C. Tidningens bestämda uppfattning var att anmälaren beretts alla rimliga möjligheter att bemöta kritiken i artiklarna. Tidningen menade också att uttrycket ”tas ur tjänst” var en relevant beskrivning av det som hade inträffat.

Annons

MO:s bedömning: tillräckliga belägg

MO bedömer att det finns ett allmänintresse av att rapportera om missförhållanden inom kommunal förvaltning. Anmälarens ställning inom förvaltningen har varit så pass hög att hon måste tåla att namnges i relevanta sammanhang. I de anmälda artiklarna finns en rad uppgifter som är negativa för anmälaren, men MO konstaterar att tidningen haft tillräckliga belägg när det gäller såväl uppgifterna om arbetsmiljön och uppsägningarna, som uppgifter om att den statistik som redovisats för nämndens politiker inte varit fullt ut rättvisande. Tidningen har också haft tillräckliga belägg för att använda uttrycket ”tagits ur tjänst”.

Annons

Brister i bemötandefrågan

Däremot pekar MO på brister när det gäller bemötandefrågan. Tidningen har gjort gällande att den försökt få till stånd intervjuer med anmälaren samt att hon fått bemöta alla sakuppgifter per mejl. Vissa mejlsvar har redovisats. MO bedömer dock att kritiken mot anmälaren varit så pass allvarlig att anmälaren haft rätt att i varje enskild publicering förmedla sin syn på saken. Av skriftväxlingen i ärendet och av de tre publiceringarna som nu prövas framgår inte att Sydsvenskan sökt anmälaren vid varje enskild publicering. Tidningen bör därför klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

Mediernas Etiknämnd klandrar tidningen

Till Mediernas Etiknämnd tillägger tidningen att man inför publiceringen om att NN tagits ur tjänst hade sökt NN men det framgick inte i texten, vilket det borde gjort.

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Sydsvenskans för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.

Läs hela Sydsvenskans granskning här.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy