Antibiotikaresistens är enligt Världshälsoorganisationen WHO ett av de tio allvarligaste hoten mot den globala folkhälsan. Antibiotikaresistens orsakar mer än 750 000 dödsfall varje år runt om i världen. Drabbas gör människor i såväl låg-, som medel- och höginkomstländer.

Antibiotikaresistens inträffar när bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Felanvändning av dessa läkemedel gör att resistensen ökar kraftigt, alltså att antibiotika inte längre fungerar mot infektioner. Det leder i sin tur till längre vårdtider, högre sjukvårdskostnader och ökad dödlighet.

Antibiotikaresistens utgör också ett hinder för medicinska framsteg. Organtransplantation, cellgiftsbehandling och större kirurgiska ingrepp är betydligt mindre säkra utan effektiva antibiotika som förebygger och behandlar infektioner.

Enligt Folkhälsomyndigheten är antibiotikaresistens ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.

Det är 34 år sedan en ny grupp av antibiotika upptäcktes. Även om nya mediciner utvecklas fortsätter resistens vara ett allvarligt hot mot effektiv infektionsbehandling om inte vi alla ändrar vårt beteende.

I Sverige är det bara läkare, veterinärer och tandläkare som kan ordinera och förskriva antibiotika och de behöver omedelbart förandra det sätt på vilket de förskriver antibiotika. Allmänhetens kunskap, attityder och beteende spelar också en stor roll för att begränsa utvecklingen av antibiotikaresistens.

Antibiotikabarometern, en enkät riktad till läkare och allmänhet från mediebolaget Add Health Media och sammanslutningen Strama Stockholm, från tidigare i år visar att 12 procent av patienterna kräver antibiotika även om läkaren är tveksam till behandlingen, och att 7 procent köper antibiotika på nätet. Å andra sidan ifrågasätter 20 procent av patienterna om de verkligen behöver antibiotika vid en infektion, och anger som skäl en oro för resistensutveckling, påverkad tarmflora samt risk för svampinfektion.

Vårdpersonal, politiker, tjänstemän på höga positioner samt life science-industri (företag inom biomedicin, bioteknik, medicinteknik och läkemedelsutveckling och -tillverkning) har viktiga roller att spela när det gäller att begränsa antibiotikaresistens.

Men gör minskad förskrivning och förebyggande råd verkligen någon skillnad? Ja, under covid-19-pandemin 2020 minskade både antibiotikaförsäljning och rapporterad antibiotikaresistens. Restriktioner och belastad sjukvård ledde sannolikt till att människor blev mindre benägna att söka vård för lättare symtom. Och enligt Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens analys i december 2020 resulterade inte den minskade användningen av antibiotika i fler allvarliga bakteriella infektioner.

Allmänheten har en minst lika betydelsefull roll som vårdpersonal, life science-industrin och beslutsfattare. Vi behöver alla vara kritiska konsumenter och patienter. Ställa krav på att alla som arbetar med antibiotika använder det på ett korrekt sätt och att det produceras och erbjuds antibiotikafria alternativ för behandling av infektioner.

Kräv inte antibiotika om din läkare förklarat varför det är onödigt. Köp inte antibiotika på nätet. När antibiotika behövs – ta läkemedlet i föreskriven dos och under rätt antal dagar. Lämna tillbaka överblivna doser till apoteket.

Det är bättre att förebygga sjukdomar än att behandla dem: stanna hemma när du är sjuk, tvätta händerna regelbundet, ha god hygien vid matlagning, praktisera säkert sex och delta i vaccinationsprogram. Undvik antibakteriella produkter i kläder, vitvaror och hygienartiklar. Köp kött, fisk, mjölk och ägg från producenter som har god skötsel och klok antibiotikaanvändning.

Men betyder det verkligen något om man som enskild person avstår från antibiotika när det är möjligt?

Ja, för att en förändring ska kunna ske behöver vi alla bidra.

Just nu pågår World Antimicrobial Awareness Week, en global kampanj för ökad medvetenhet kring resistensutveckling. Temat i år är Spread Awareness, Stop Resistance. Berätta för dina vänner och kollegor att antibiotikaresistens är ett hot, och om vad de kan göra för att minska den.

Antibiotika är till för att rädda liv - när du en dag behöver antibiotika är du beroende av hur andra människor använt eller inte använt antibiotika.

SKRIBENTERNA

Rebecka Kaplan Sturk, specialist i obstetrik och gynekologi och t f chefredaktör för sajten och boken Praktisk Medicin.

Christina Östberg Lloyd, specialist i obstetrik och gynekologi och vd för Lundaföretaget Pharmiva.

Karoline Akerjordet, operativ chef på Lundaföretaget Pharmiva.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.